en stund på jorden
den lilla håller på att få tand nummer tre. med besked. hon har haft det jobbigt idag. det har jag också. men mitt i allt gnällande, trilskande och ormande har hon också bjudit på en av de finaste stunderna i mitt liv so far. i klass med när hon föddes.
eftersom hon var så liten och ynklig och det var så synd om henne så la vi oss och ammade och vilade lite på sängen. och plötligt händer det. en kram som varar i nästan en timme. två knubbiga små armar som håller om och en mjuk liten hand som stryker försiktigt över mammas hår. utan att luggas.
eftersom hon var så liten och ynklig och det var så synd om henne så la vi oss och ammade och vilade lite på sängen. och plötligt händer det. en kram som varar i nästan en timme. två knubbiga små armar som håller om och en mjuk liten hand som stryker försiktigt över mammas hår. utan att luggas.
Kommentarer
Postat av: Anne
Visst är det underbart? Mira kramas också och pillar i håret/nacken samtidigt. Så mysigt! =)
Postat av: jonna
ja, helt underbart. tråkigt bara att hon ska behöva vara så ynklig för att ta sig tid att gosa med sin mamma.
Trackback