jonna dignelius

när jag var liten sa (läs: skrek) min mamma occasinally jag får tuppjuck! när jag hade tagit något ett snäpp för långt. var det riktigt illa kunde hon till och med sträcka sig så långt som till jag får araber! det här var för länge sedan så ni behöver inte go all pk och börja hetsa om rasistiska tillmälen hit och dit, för så pratade alla på den tiden. punkt. en annan mamma i grannskapet hörde jag ibland fara ut i ett rungande jag får rashan! och detta var på en höft tjugo år innan jag flyttade till högsbo så försök inte med några sådana kopplingar. i nästan vuxen ålder hade jag sedan en studiekamrat vars mamma kammade hem priset med sitt jag blir med negerbarn! och nu kan ni börja börja snacka om den där gamla hetsen mot folkgrupp.
hur man än väljer att uttrycka sig så var det som alla de där mammorna tillsammans jag kände typ hela dagen idag (och allt oftare) på jobbet. ett axplock:

tant: jag vill ha filmjölk till frukost. kall och god filmjölk med socker på. inget annat. och så en kopp kaffe, inte för full kopp, med två sockerbitar. tvååå sockerbitar. och en smörgås med bara smör på. mycket smör men inget pålägg. jag tycker inte om ost.
jag (som redan förberett hela kitet så fort jag hörde hennes näbbiga stämma ute i korridoren eftersom tantan äter samma frukost varje morgon och har så gjort sedan 10-talet): varsågod. hoppas det smakar.
tant: oj, det gick fort.
tant: usch vilken kall filmjölk! det var det kallaste jag någonsin ätit. har du haft den i isskåpet?
jag (fullt medveten om vilken reaktion jag kommer få på det jag ska till att säga): om du hellre vill ha något varmt kanske gröt kan vara ett alternativ?
tant: nej, usch! jag tycker inte alls om gröt. jag har aldrig tyckt om gröt. filmjölk ska det vara på morgonen. kall och god filmjölk. det har jag ätit varje morgon sedan jag var barn.

annan tant: vet du var jag har mitt rum?
jag: du går ut i korridoren, svänger höger och så fortsätter du tills du ser att det står ditt namn.
tant: nej, det hittar jag inte. du får visa mig.
jag: om du börjar gå så känner du igen dig. jag lovar. du hittar dit varje dag. flera gånger om dagen.
tant: hur kommer jag in då?
jag: du har nyckeln i ett band om halsen.
tant (håller upp nyckeln): den här?
jag: precis.
tant: har jag varit där förut?
jag: ja, du bor ju där.
tant: bor jag där?! hur länge har jag bott där?
jag: du har bott där ett par år åtminstone.
tant: ett par år?! det vet jag inte. då måste jag gå och titta. var ligger det?
jag: ut i korridoren och till höger.
tant: vad är det som ligger till höger i korridoren?
jag: ditt rum.
...och så vidare i allt mellan två och fem minuter. en miljon gånger om dagen.

tant nummer tre (låtsas simma in i matsalen, fråga mig inte varför): jag behöver något varmt. en kopp te, med citron och honung. och en rostad smörgås med marmelad. jag har inte ätit sedan igår.
jag: jodå, du var här för en stund sedan och åt frukost.
tant: nej, jag har inte ätit sedan igår. hör vad jag säger!
jag: om du sätter dig ner och tänker efter så kommer du nog ihåg att du har ätit. vi ska strax dricka kaffe och äta kaka allihop. så om du orkar vänta tjugo minuter så...
tant: nej säger jag! jag har inte ätit sedan igår. om du så sprättar upp min mage så kommer du inte hitta någon mat där.
...und so weiter. ett par vändor till.
jag: ok, ät frukost en gång till då.
jag serverar henne en gång till trots att jag redan plockat undan alla frukostgrejer och håller på med något helt annat.
hon dricker hälften av teet och tar ett par bett på smörgåsen, lämnar resten och blir sedan upprörd över att jag lurat i henne en andra frukost en millisekund innan fikat så att hon inte orkar äta kaka.

sådana här dagar önskar jag nästan att jag inte får min anställning förlängd efter nyår. jädrar vad jag ska inkassera a-kassa och ha hemulen på förskola och vara hemma och titta på day time tv femton timmar i veckan minst hela januari ut i så fall. alternativt kan jag nöja mig med en jackpot på vårt nya femveckors lottosystem. det är fan min tur nu, jag kände det väldigt starkt i morse när jag inte kunde undgå att höra hur en man vann 200.000 på trisskrapningen i nyhetsmorgon. för andra gången.