google-annonser is the shit
tänk om jag inte hade varit för snål för att betala bort reklamen på min blogg. då hade jag ju aldrig fått lösningen på mina diskproblem serverad som på ett anikt danskt silverfat!
gun på sundareliv.org föreslår att jag ska gå ner i vikt med rätt näring, för då kommer jag helt automagiskt må bättre och orka mer. gränsfors smide i gnarp ab förespråkar istället den lite mer handgripliga varianten - köp trädfällriktare stalpen för precisionsfällning av träd (eller disk) som står i fel fallriktning.
guds straff - diskhelvetet
jag misstänker att det, för mina synders skull, är här ovan jag kommer hamna när jag dör - i diskhelvetet.
fan också.
som om jag inte var nog trött innan jag kom hem (och tryckte i mig två bitar smörgåstårta och en lapin kulta) så har jag det där att ta itu med också. och helt plötsligt får jag en fix idé om att mitt liv skulle bli mycket bättre om jag tog allt löst och stoppade det i en påse, slängde det i soporna (utan att källsortera) och gick ut och köpte nya prylar, including en diskmaskin.
hjärnsläpp?
ligger i soffan och multitaskar. med ena hjärnhalvan scannar jag hockeyfinalen och med den andra spelar jag betapet. men så, mitt i allt, rubbas mina cirklar... när jag ser hur oliver spiller öl på bröstet, torkar av det med den fina röda ullpläden och skrattar gott. vad är det egentligen som händer med män när de kollar på sport?
nu är jonna trött igen
ärligt talat. om man seriöst håller på att ladda för göteborgsvarvet (eller vilket jävla varv det nu var som sprangs häromdagen) och känner ett irresistible urge efter att trycka i sig femtusen kalorier i form av pasta, gör man inte det hemma i lugn och ro då? för vad är egentligen grejen med att gå ut på restaurang och 1) betala för att pressa i sig mat man ändå inte njuter av och 2) gnälla över att det som bjuds inte innehåller nog mycket kolhydrater? jävla as, hoppas ni var tvugna att bryta.
ett a5-ark per näbb
dagens roligaste blogg-rubrik måste ju lätt vara eu:s nya ytkrav: ett a5-ark per näbb. brödtexten var inte fullt så rolig, men vem bryr sig? kött är ju gott.
vore kanske ett telefonförbud på sin plats?
frågan är om jag ens vill veta varför jag, vid okänd tidpunkt, har sparat följande i utkast-mappen på telefonen:
"till: emilie
meddelande: full som få dikterar jag till5"
no more. no less.
sen undrar jag också varför emilie i sin tur har skickat följande till mig 20:26:10 2007-04-04:
"kan det vara... fabio? spänningen ökar!"
jag skulle ju kunna gå direkt till källan och fråga henne vad det är frågan om, men men min alzheimer så glömmer jag det varje gång vi ses.
jag antar att jag kommer få fortsätta leva i ovisshet.
"till: emilie
meddelande: full som få dikterar jag till5"
no more. no less.
sen undrar jag också varför emilie i sin tur har skickat följande till mig 20:26:10 2007-04-04:
"kan det vara... fabio? spänningen ökar!"
jag skulle ju kunna gå direkt till källan och fråga henne vad det är frågan om, men men min alzheimer så glömmer jag det varje gång vi ses.
jag antar att jag kommer få fortsätta leva i ovisshet.