jonna dignelius

jag blir så trött. trött på folk som leker vuxna. köper hus och leasar bilar. krattar löv och rensar avlopp. och dör martyrdöden. skär sig och hetsäter och kräks. gråter blod. över partners som de inte kan kommunicera med. över att de alltid måste dra det tyngsta lasset. över att de till varje pris måste hålla uppe fasaden. så att inte grannar och mammor och pappor och vänner och ovänner ska märka hur det egentligen ligger till.
missförstå mig rätt. (vad är det för ett jävla mongouttryck förresten?) jag vill också ha hus, bil, hund, katt, barn... allt det där. men inte till vilket pris som helst.
va fan! kom igen. hur länge tror ni det kommer hålla?