jonna dignelius

som man frågar får man svar, brukar det heta. metrolifestyle har av någon anledning en gås oplockad med amningshjälpen och har efter flera långa samtal klippt och klistrat ihop ett litet debattinlägg som framställer hjälpmamman, och hela verksamheten, i lite lagom dålig dager. och aftonbladet är som vanligt inte sena att ta tillfället i akt att profitera på de upprörda känslorna hos båda lägren. de ger förvisso amningshjälpens taleskvinna anna hertig ett helt pratminus och där hon får chansen att ta avstånd från hjälpmammans personliga åsikter, men journalisten skyndar sig i nästa stycke att påpeka att många mammor [ändå] upplever att det finns en förväntning att man ska amma till vilket pris som helst. no shit?! så länge det finns mormödrar, bvc-sköterskor, arbetskamrater... andra människor överhuvudtaget kommer föräldrar att känna sig pressade att amma, att sluta amma, att testa femminutersmetoden, att laga sin egen barnmat, att bara servera köpegröt, att köpa märkeskläder till sin barn... osv. men det är knappast på grund av amningshjälpen.

det är, hör och häpna, inte så att hjälpmammor ringer upp nyblivna föräldrar för att indoktrinera dem. tvärtom, de svarar efter bästa förmåga när föräldrar, som fått alldeles för många goda råd från alldeles för många experter, ringer och behöver stöd. jag hade också gått igång om någon av mina vänner, eller för all del en helt främmande kvinna, berättade att hennes man försökte få henne att sluta amma mot hennes vilja.

så. jag skulle nog faktiskt vilja höra hela det inspelade samtalet innan jag börjar måla "död åt amningshjälpen"-plakat och klättrar upp på barrikaderna. men det är ju bara jag. och jag är ju, som alla vet, en sån där amningshysterika.

så här bemöter amningshjälpen anklagelserna i sin läsvärda och inte särskilt jämställdhetsfientliga blogg. och så här säger mannen som är gift med hjälpmamman som hörs i inspelningen:
jag är gift med kvinnan som är hjälpmamma i amningshjälpen och som har blivit inspelad. att amning är bäst för barnet är ingen hemmasnickrad teori, det finns vetenskapliga belägg för det. måste bara skriva att min fru har hjälp mammor med alla sorts problem, oavsett om dom vill sluta amma eller fortsätta. det här som är inspelat är bara lösryckta delar av ett långt samtal, som börjar med att den s.k. mamman vill fortsätta amma, medans hennes s.k. man vill ta över hennes amning mot hennes vilja. vad jag vet ska amningshjälpen stödja mammor att amma. hoppas att hela det här samtalet kommer att spelas upp, så får ni helheten. Det som syns eller hörs i media är alltid journalistens bild av sanningen. om du blir uppringd av en journalist som frågar om du slutat att slå din partner, vad svara du då? och vad tror du att det står på löpsedlarna?

för övrigt förstår jag inte varför amning så ofta ska framställas som ett hinder för jämställdhet och/eller att ta upp pappaledighet. i vår familj är det jag som ammar (surprise!) och fadern som tar ut merparten av föräldradagarna och ansvaret för hemulens väl och ve. samtidigt som jag, nu när vi ändå är på smutskastningshumör, vet många familjer (även i min egen "jämställda" generation) där mamman inte ammat alls eller föredömligt nog slutat amma efter sex månader och ändå tagit ut alla föräldradagar, utom de förhatliga öronmärkta "pappadagarna" som fått frysa inne istället eftersom mannen inte haft råd att vara hemma.