jonna dignelius

sådär ja, the moment we've all been waiting for. en tjej, den bästa sorten. såklart. när jag läser den stolta faderns tillkännagivande, eller snarare kommentarerna på tillkännagivandet, slås jag av ett par saker. ett: om jag fick en unge till, skulle då över hundrafemtio personer orka bry sig så mycket att de kommenterade det inträffade? två: om jag fick en unge till, skulle jag då bli tacksam eller rädd över uppmärksamheten när det visade sig att de över hundrafemtio personerna som orkade bry sig gjorde det för att försöka sälja in namn som chrystal, melissa och zelda? sterilisera er och köp en katt om ni nödvändigt ska döpa något, säger jag till er bafoons som kom med de horribla förslagen. men vem är jag att döma? min avkomma bär ju samma namn som ett magiskt litet träd.