telefonbeteende
den bärbara telefonen på jobbet gav upp för gott idag. vaktmästaren lovade att han skulle åka och köpa en ny, vilket inte nödvändigtvis måste betyda att han faktiskt tänker göra det. före sommaren lovade han att fixa batterier till klockan i personalrummet och den står fortfarande mycket stilla på tjugo i ett. i vilket fall som helst funkar det ju så klart inte för oss att vara onåbara (hur gärna man än skulle önska det) så någon gav sig ut på stöldräd och kom tillbaka med en gammal stationär (heter det så när man talar om telefoner?) relik från något dammigt konferensrum. inte min kopp te.
hela eftermiddagen ringde det naturligtvis i ett så att jag tvigades stå fjättrad vid bänken där vi förvarar kvarglömda sportflaskor, udda värmeljushållare, information om svininfluensan den nya influensan och annat crap vi inte vet vart vi ska göra av och där också telefonjacket råkar vara placerat. som om jag inte hade bättre saker för mig.
– hej, det här är x x-son!
– hej hej.
tystnad.
– vem söker du?
– mamma.
– hej, jobbar mamma idag?
– det beror på, vem är din mamma?
– y y-son. (med ett tonfall som dryper av det-vet-väl-alla-attityd)
vad är det för fasoner?! är ni uppfostrade av en vargflock?
hela eftermiddagen ringde det naturligtvis i ett så att jag tvigades stå fjättrad vid bänken där vi förvarar kvarglömda sportflaskor, udda värmeljushållare, information om svininfluensan den nya influensan och annat crap vi inte vet vart vi ska göra av och där också telefonjacket råkar vara placerat. som om jag inte hade bättre saker för mig.
– hej, det här är x x-son!
– hej hej.
tystnad.
– vem söker du?
– mamma.
– hej, jobbar mamma idag?
– det beror på, vem är din mamma?
– y y-son. (med ett tonfall som dryper av det-vet-väl-alla-attityd)
vad är det för fasoner?! är ni uppfostrade av en vargflock?
Kommentarer
Trackback