åtta timmar och fyrtiofem minuter
de bästa tiderna att jobba är om en förälder arbetar konventionella tider och den andre jobbar kväll, i alla fall rätt ofta. Jag har börjat 15.30 rätt mycket på senaste tiden, då blir det inte så fasansfullt många timmar på förskolan liksom. Gött.
När jag börjar nytt jobb denna veckan så kommer dock Elsa börja få vara typ 11 timmar på dagis om dagen........................
frågan är bara vad de arbetstiderna gör för relationen och familjelivet. jag antar att allt jämnar ut sig till det bästa/sämsta hur man än gör :)
Det r ett jävla pusslande och man sitter med hjärtat på hemmaplan hela dagarna och längtar....
Gör som jag! Jobba och ha barnet på samma plats. ;)
icka: vad gäller längtan börjar jag bli härdad, jag har ju jobbat utanför hemmet i drygt ett halvår. för oliver blir det nog däremot värre, han är ju "den onda" som ska ta hand om inskolningen. det värsta pusslandet slipper vi på sätt och vis också eftersom jag har samma tider dag ut och dag in. men faktum kvarstår ju att det blir långa dagar för hrönn. jag önskar att hon kunde gå typ femtontimmarsvecka, men det blir ju svårt.
anne: jag vet inte om kombinationen (aggressiva) dementa och litet barn är vinnande :)
men om ekonomin tillåter har du (och oliver) ju all rätt i världen att gå ner i tjänst. kanske kan vara ngt?
på gilla-listan hamnar man även om personalen får choklad som typ julpresent. rädda barnen-donationer smäller tyvärr inte lika högt (i know, fyy mig, men så tycker jag.).
jag har ju visserligen inte jobbat 100% i sommar men väl rätt höga procent och då ofta kväll och även om det varit synd om Sebbe som suttit ensam med nattning osv ett lite väl högt antal fredagar just så har det funkat förvånansvärt bra med familjelivet ändå. Förmodligen BÄTTRE än vad det kommer funka nu när vi båda kommer ge oss av samma tid+komma hem samma tid.. vi kommer stressa ihop, vi kommer vara griniga och trötta på samma tider... nej det här känns inte så lovande...
Ojdå, jag råkade klicka skicka innan jag skrev nåt. ;) Hur som helst. Jag tänkte kanske mer på att börja jobba på hennes dagis. ;) nejdå..
em: jag jobbar redan 75% och oliver vet inte ens om han får behålla jobbet, i så fall blir det ju bara femtontimmarsvecka och att skjuta problemet på framtiden. i hans fall skulle antagligen 75% innebära fyradagarsvecka snarare än kortare dagar, vilket ju iofs inte per definition måste vara fy skam eftersom en av hans arbetsdagar alltid infaller under helgen vilket skulle innebära samma åtta timmar och fyrtiofem minuter men bara tre dagar i veckan. nåväl, vi får se hur det blir med schemat när vi börjar närma oss. måste vi förresten köpa choklad redan den här julen när vi bara känt personalen en knapp månad? jo, det är nog bäst va?
lina: du har säkert rätt. det är bara jag som måste måla fan på väggen så fort jag får chansen.
anne: det skulle väl vara i köket i så fall, men nej tack. jag har alldeles för dåligt inflytande på henne. hon är så mammaklängig att hon känns som en utväxt from time to time.
bra med kommentarer som förblir osagda :)
ärs, choklad-schmoklad, det som gör att man verkligen gillar föräldrar (barnen gillar man oavsett) är att dom bryr sig om sitt barn, såpass att det får vara hemma och vara sjukt färdigt och att man inte myglar in barnet fast valfri förälder är ledig. sånt gör mycket i personal-förälder relationen.
ok, då tror jag att jag är i hamn. men jag köper nog choklad ändå. för säkerhets skull.