jonna dignelius

jag slängde just en flukt ut genom köksfönstret, right on time för att få bevittna det lataste gardinrelaterade beteendet hittills. min gamla kamrats polare snygg-micke (det är inte jag som har döpt honom, det är ett smeknamn som så vitt jag vet hängt kvar sedan högstadiet), som by coincidence flyttat in tvärs över gatan – dessutom i just den lägenheten vi kollade på och ratade innan vi hittade den vi bor i nu, gled lite lagom nonchalant fram till fönstret, kastade upp två turkosa tygstycken över gardinstången, backade ett par steg och ställde sig sedan och beundrade sitt verk. varför fålla kanaler och ha sig när man kan använda den tiden till att röka hasch och knulla dvärgar istället liksom? briljant. kolla inte från utsidan bara, och rör för allt i världen inte uppsättningen.