drugs and evolution
hör upp!
nu kan man lyssna på vad är grejen? på p5 (om man bor i stockholm eller har anammat det här med webbradio). det tycker jag är tufft.
bunta ihop dem och slå ihjäl dem!
såg att de gjorde reklam för nordic battle group när jag var på arbetsförmedlingen senast. smart. det är ju ett jävligt effektivt sätt att sänka arbetslöshetsstatistiken. att ingen tänkt på det tidigare... istället för att sätta folk i dyra åtgärder kan man ju skicka ut dem i krig och låta valfri gerilla skjuta av dem!
nashi pipe
jag vet. materiella ting är inte det som egentligen betyder nånting. och bla bla bla. men när man lämnar hemmet i typ två timmar förväntar man sig inte att någon under tiden ska ha hunnit:
- röka in hela vardagsrummet
- aska på inredning och golv
- bygga pipor av med omsorg utvald frukt och grönsaker
- äta 100 g (dyr) parmesanost, 20 skivor rökt kalkon, ett sexpack ägg... osv.
- supa sig salongs på likör
- m.m.
god damn it! jag är inte gjord av vare sig pengar eller tålamod.
- röka in hela vardagsrummet
- aska på inredning och golv
- bygga pipor av med omsorg utvald frukt och grönsaker
- äta 100 g (dyr) parmesanost, 20 skivor rökt kalkon, ett sexpack ägg... osv.
- supa sig salongs på likör
- m.m.
god damn it! jag är inte gjord av vare sig pengar eller tålamod.
felsökning
o: hallå
j: hej, spisen har gått sönder. (gnäll, gnäll, gnäll.)
o: har du kollat säkringarna?
j: ja, det är inget fel där.
o: har du kollat barnsäkerhetsgrejen?
j: nej.
vilket våp! jag kan inte ens få igång spisen utan hjälp av en man.
j: hej, spisen har gått sönder. (gnäll, gnäll, gnäll.)
o: har du kollat säkringarna?
j: ja, det är inget fel där.
o: har du kollat barnsäkerhetsgrejen?
j: nej.
vilket våp! jag kan inte ens få igång spisen utan hjälp av en man.
arbetsförnedringen
var på "informationsmöte för ungdomar" på arbetsförmedlingen i morse. vi fick lära oss vad platsbanken är och så tittade vi på en entimmes power point-presentation som in i minsta detalj beskrev de olika funktionerna på hemsidan. mycket givande? nej. mördande tråkigt? ja.
det är svårt att rangordna pest och kolera, men frågan är om inte resan dit var värre.
som den it-räv jag är hade jag besökt västtrafiks hemsida och kollat upp att man kunde ta buss 514 dit och vara vid svingeln i lagom tid för att promenera till arbetsförmedlingen samt röka en cigg och ändå ha ett par minuter till godo. men tji fick jag.
bussen med destination centralstationen gled in på min hållplats och jag klev ombord. det var en fräsch buss. nya säten. ingen kontig lukt. och föraren körde snabbt men ändå mjukt – till partille centrum. där stängde han av motorn och gick ut för att ta en cigg med sin polare. jag som fortfarande var övertygad om att det var frågan om någon slags mellanlandning (något ur kurs, men what the hell...) frågade i mitt minst bitchiga tonläge hur länge vi skulle stå där och fick till svar att om jag skulle till svingeln var det nog bäst att jag bytte till blå express.
sagt och gjort. jag hoppar ombord på nästa buss och stämplar de två extra kuponger det kostar att lämna göteborgs kommun. bussen glider i expressfart längs e20 nästan hela vägen till stan. men i ett rödljus strax innan svingeln får vi motorstopp och blir tvugna att gå den sista biten. jag hann visseligen både röka och promenera, men det var ren tur och den här förortssightseeingen var faktiskt inte vad jag bad om.
nedan följer ett par hälsningar.
västtrafik: jag hötter med näven in your direction.
arbetsförmedligen: jag samarbetar så mycket jag vill, jag är ändå bara inskriven hos er för att inte fredrik och hans posse ska inbilla sig att vi är färre som går arbetslösa med den nya blå "arbetarvänliga" regeringen.
det är svårt att rangordna pest och kolera, men frågan är om inte resan dit var värre.
som den it-räv jag är hade jag besökt västtrafiks hemsida och kollat upp att man kunde ta buss 514 dit och vara vid svingeln i lagom tid för att promenera till arbetsförmedlingen samt röka en cigg och ändå ha ett par minuter till godo. men tji fick jag.
bussen med destination centralstationen gled in på min hållplats och jag klev ombord. det var en fräsch buss. nya säten. ingen kontig lukt. och föraren körde snabbt men ändå mjukt – till partille centrum. där stängde han av motorn och gick ut för att ta en cigg med sin polare. jag som fortfarande var övertygad om att det var frågan om någon slags mellanlandning (något ur kurs, men what the hell...) frågade i mitt minst bitchiga tonläge hur länge vi skulle stå där och fick till svar att om jag skulle till svingeln var det nog bäst att jag bytte till blå express.
sagt och gjort. jag hoppar ombord på nästa buss och stämplar de två extra kuponger det kostar att lämna göteborgs kommun. bussen glider i expressfart längs e20 nästan hela vägen till stan. men i ett rödljus strax innan svingeln får vi motorstopp och blir tvugna att gå den sista biten. jag hann visseligen både röka och promenera, men det var ren tur och den här förortssightseeingen var faktiskt inte vad jag bad om.
nedan följer ett par hälsningar.
västtrafik: jag hötter med näven in your direction.
arbetsförmedligen: jag samarbetar så mycket jag vill, jag är ändå bara inskriven hos er för att inte fredrik och hans posse ska inbilla sig att vi är färre som går arbetslösa med den nya blå "arbetarvänliga" regeringen.
woohoo! äntligen hemma! del 2
festen varade inte länge. mitt i mina kulinariska äventyr hördes ett kort men intensivt röjande, och sen kom ola-ambulansen och hämtade grannen.
jag var så upptagen med att pelargoniablänga att min rosastekta ren höll på att bli well done. men allt löste sig till det bästa. maten blev fantastisk och uppgång 47 återfick sitt lugn.
jag var så upptagen med att pelargoniablänga att min rosastekta ren höll på att bli well done. men allt löste sig till det bästa. maten blev fantastisk och uppgång 47 återfick sitt lugn.
årets låt
trots att endast 17 av årets dagar och därmed bara en bråkdel av årets skitmusik har sett dagens ljus har jag redan bestämt mig för vilket musikstycke jag kommer att propagera för som årets låt. för att lyssna – klicka på länken här under.
bo knasters proteser – i permobil
bo knasters proteser – i permobil
tutt-linda ska tydligen sjunga
woohoo! äntligen hemma!
det verkar som om partygrannen är hemma igen. härligt! trodde han skulle vara "bortrest" ett par år, men ack så jag bedrog mig. det här innebär alltså att jag måste ha porttelefonen avstängd (eftersom han också har det, vilket i sin tur innebär att hans "vänner" ringer på på hos oss istället) och anpassa min dygnsrytm efter hans veckolånga fester. brottstycken av sömn slumpmässigt utspridd över dygnet kan ju iofs vändas till något positivt (avskräckande påminnelse inför en eventuell framtid som småbarnsförälder t.ex.).
pilutta dig
jag hörde att tomas ritter körde samma utläggnig om bank-mailen i sitt radioprogram som jag gjorde i mitt förra inlägg. vill bara påpeka att jag var någon timme före och om någon är en härmapa så är det alltså han.
survival of the fittest
fantastiskt. idag har jag fått mail från både nordea och bank of america. samma mail, fast på två olika språk – om man nu kan kalla det jag fick från "nordea" för svenska.
jag fattar inte att folk går på det! inte ens att sverker m.fl. i femton omgångar har tjatat i tv, tidningar och radio om att ett seriöst företag aldrig skulle gå till väga på det sättet verkar hindra folk från att glatt leta i skåp och lådor efter personuppgifter och koder.
om man är så jävla dum så att man tror att en riktig bank inte kan hålla reda på ens kontouppgifter eller skriva ett brev på korrekt svenska med prickar över å, ä och ö, men däremot snabbt och smidigt hitta ens e-mailadress, ja... då antar jag att man förtjänar att bli av med sina tillgångar.
jag fattar inte att folk går på det! inte ens att sverker m.fl. i femton omgångar har tjatat i tv, tidningar och radio om att ett seriöst företag aldrig skulle gå till väga på det sättet verkar hindra folk från att glatt leta i skåp och lådor efter personuppgifter och koder.
om man är så jävla dum så att man tror att en riktig bank inte kan hålla reda på ens kontouppgifter eller skriva ett brev på korrekt svenska med prickar över å, ä och ö, men däremot snabbt och smidigt hitta ens e-mailadress, ja... då antar jag att man förtjänar att bli av med sina tillgångar.
mongo, mongo, mongo! jätte-jätte-mongo!
ungefär så här bra gick det på jobbintervjun:
intervjuare: "kan du berätta lite mer om dig själv?"
jonna: "hej. jag heter jonna och jag är förståndshandikappad. timmyyy!"
intervjuare: "kan du berätta lite mer om dig själv?"
jonna: "hej. jag heter jonna och jag är förståndshandikappad. timmyyy!"
smooth jävla operator
oj. hoppsan. en öl blev hundra öl, och trettonhundra kronor åkte rakt ner i sjön för att aldrig mer komma tillbaka. what to do? jag har redan gått igenom "herregud brände jag verkligen så mycket pengar igår"-ångesten och kommit ut levande på andra sidan.
nu är det bara "herregud, sa/gjorde jag verkligen det där igår"-ångesten kvar.
jag tyckte jag skötte mig ganska bra – jag drog mycket göteborgsvitsar, skrattade mycket åt mina egna skämt och var allmänt underhållande, och naturligtvis var (den dittills främmande) tjejen bredvid mig särskilt hårt prövad och utsatt för hela min repertoar av omogna tilltag, och strax innan hon skulle gå slog jag till en gång för alla. spiken i kistan. pricken över i:t.
jag tog initiativet till en dvärgsmash*. och vad hade murphy i rockärmen, om inte det faktum att hon när hon hoppar ner från bänken visar sig vara inte mer än en tvärhand hög. visserligen inte dvärg, men nog liten för att jag skulle inse att jag borde ha varit tyst, kallat smashen för t-rex-smash eller ännu hellre ha stannat hemma.
jag undrar vad jag ska hitta på nästa gång jag är full... gå på somaliska klubben och dra negerskämt kanske?
*dvärgsmashen är ett gammalt paradnummer som innebär att man håller armarna tätt intill kroppen, har händerna framför sig i brösthöjd och liksom slänger sig in i smashen med hela överkroppen.
nu är det bara "herregud, sa/gjorde jag verkligen det där igår"-ångesten kvar.
jag tyckte jag skötte mig ganska bra – jag drog mycket göteborgsvitsar, skrattade mycket åt mina egna skämt och var allmänt underhållande, och naturligtvis var (den dittills främmande) tjejen bredvid mig särskilt hårt prövad och utsatt för hela min repertoar av omogna tilltag, och strax innan hon skulle gå slog jag till en gång för alla. spiken i kistan. pricken över i:t.
jag tog initiativet till en dvärgsmash*. och vad hade murphy i rockärmen, om inte det faktum att hon när hon hoppar ner från bänken visar sig vara inte mer än en tvärhand hög. visserligen inte dvärg, men nog liten för att jag skulle inse att jag borde ha varit tyst, kallat smashen för t-rex-smash eller ännu hellre ha stannat hemma.
jag undrar vad jag ska hitta på nästa gång jag är full... gå på somaliska klubben och dra negerskämt kanske?
*dvärgsmashen är ett gammalt paradnummer som innebär att man håller armarna tätt intill kroppen, har händerna framför sig i brösthöjd och liksom slänger sig in i smashen med hela överkroppen.
inte alla vågar erkänna i en jobbansökan
vaaa faaan! jag skickade för en stund sen en ansökan om ett jobb – som jag av allt att döma inte kommer få. eftersom jag råkade skriva "jag jobbar pinsamt" istället för "jag jobbar noggrant"!!!
hallå! de två orden liknar ju inte ens varandra. i paniced och valde att försöka rädda situationen genom att skriva ett nytt mail och skylla allt på (den icke existerande) rättstavningsfunktionen i mailprogrammet. men ångesten vill inte släppa ändå, för jag har redan fantiserat ihop scenarion av typen hur jag går på återträff med min gamla klass och det visar sig att den som tog emot ansökningen (och det patetiska försöket till en ursäkt) var en gammal klasskamrat och han/hon står nu vid någon slags podie och läser upp mina mail för alla mina numera jävligt lyckade gamla klassisar som skrattar och gottar sig åt konstiga jonna som nu är tio år äldre än när vi slutade nian men fortfarande jävligt arbetslös.
hur fan gick det här till?! jag trodde det bara var crack heads som gjorde såna missar, men nej nej. (och jag läste ändå igenom det första mailet ungefär femton gånger innan jag tryckte på send.)
well well, what ever. jag vill ändå inte ha jobb. inte nog med att det är roligt att gå hemma på dagarna – man blir ju rik också.
hallå! de två orden liknar ju inte ens varandra. i paniced och valde att försöka rädda situationen genom att skriva ett nytt mail och skylla allt på (den icke existerande) rättstavningsfunktionen i mailprogrammet. men ångesten vill inte släppa ändå, för jag har redan fantiserat ihop scenarion av typen hur jag går på återträff med min gamla klass och det visar sig att den som tog emot ansökningen (och det patetiska försöket till en ursäkt) var en gammal klasskamrat och han/hon står nu vid någon slags podie och läser upp mina mail för alla mina numera jävligt lyckade gamla klassisar som skrattar och gottar sig åt konstiga jonna som nu är tio år äldre än när vi slutade nian men fortfarande jävligt arbetslös.
hur fan gick det här till?! jag trodde det bara var crack heads som gjorde såna missar, men nej nej. (och jag läste ändå igenom det första mailet ungefär femton gånger innan jag tryckte på send.)
well well, what ever. jag vill ändå inte ha jobb. inte nog med att det är roligt att gå hemma på dagarna – man blir ju rik också.
tvättstugan – återkomsten
oliver är i tvättstugan. "intresseklubben noterar" kanske du tänker nu, men det blir bättre...
när han var där och slängde in tvätten för typ en timme sen var han borta jävligt länge, och när han kom tillbaka var han andfådd och upprörd. det visade sig nämligen att dörren bara går att öppna från utsidan, så han blev tvungen att klättra ut genom fönstret och vada (kanske inte riktigt, men...) över den översvämmade gräsmattan och gå runt huset för att ta sig hem igen.
det hade nästan varit värt att betala för att få se detta houdiniinspirerade tvättäventyr.
när han var där och slängde in tvätten för typ en timme sen var han borta jävligt länge, och när han kom tillbaka var han andfådd och upprörd. det visade sig nämligen att dörren bara går att öppna från utsidan, så han blev tvungen att klättra ut genom fönstret och vada (kanske inte riktigt, men...) över den översvämmade gräsmattan och gå runt huset för att ta sig hem igen.
det hade nästan varit värt att betala för att få se detta houdiniinspirerade tvättäventyr.
lite sugen blir man ju
hittade den här fantastiska annonsen i (ett jättegammalt nummer av) göteborgs fria tidning. hade jag kunnat vrida klockan tillbaka till den 11 november så hade du hittat mig där...
"XgLosCho
Tomas Halling. Obegriplighetens triumferande eldgnistor. Komisk rymd. Musik. Kabaré. Ultrabombastisk bullerstinn flödesmagisk snabelgnistrande komikpilot! Vrålsymfonisk dragbasunraket. Trumglödbrakelser. Pianofantasterier. Kosmisk musik.
Kl. 19.30, 100 kr (inkl. soppa, bröd och ett glas vin), Cosy and Harmony Caffebar, Bangatan 22"
"XgLosCho
Tomas Halling. Obegriplighetens triumferande eldgnistor. Komisk rymd. Musik. Kabaré. Ultrabombastisk bullerstinn flödesmagisk snabelgnistrande komikpilot! Vrålsymfonisk dragbasunraket. Trumglödbrakelser. Pianofantasterier. Kosmisk musik.
Kl. 19.30, 100 kr (inkl. soppa, bröd och ett glas vin), Cosy and Harmony Caffebar, Bangatan 22"