old mans pants
ett ord jag tycker är fantastiskt roligt är gubbyxa. man vet ju faktiskt inte riktigt om det är en gubb-byxa eller en gubb-yxa som avses. mycket spännande!
bajsliv
har hon bajsat? hur mycket var det? vilken färg? hur var konsistensen? är det inte lite slemmigare än igår? frågorna är många och svaren intressanta. bajs är min nya hobby.
jonna goes baby-blogg

jag har, som ni kanske har märkt, inte uppdaterat bloggen på ett tag. jag har varit lite upptagen med att föda barn och amma och sånt. men jag kommer tillbaka, mer eller mindre ofta. stay tuned.
lådan gud glömde

är det tillåtet att ha sån här oordning i kökslådorna?
qui qui qui!
på taket mitt emot vardagsrumsfönstret ligger en mås och ruvar. då och då kommer en annan mås med mat. dom är så söta. och deras ungar kommer säkert att vara minst lika söta. och de kommer säkert inte alls att vara skräniga.
kattknark
helt krejzy.
du har plats jättemongo i kön
idag fick jag plats 218 i försäkringskassans telefonkö. tur att jag inte har något annat än telefonräkningen att lägga mina pengar på. nej, just det, jag har ju inga pengar eftersom det inte går att komma fram till en vettig handläggare på försäkringskassan.
idag är första dagen på mitt nya liv
alla som får betalt för att vara hemma resten av året räcker upp en hand. ok, jag får jävligt dåligt med pengar. men pengar är pengar och även om jag är tjock så är det sommar nu. woohoo!
välkommen till försäkringskassan...
"du har för närvarande plats 185 i kön... du har för närvarande plats 185 i kön... du har för närvarande plats 185 i kön..."
min reskamrat sudokusamurajen
i morse strax före klockan halv sex åkte jag spårvagn. inte för att det är roligt att vara ute i offentligheten den tiden på dygnet utan för att mitt jobb är att kliva upp före fan på morgonen och göra mackor och annat smått och gott åt folk som är ute och rör på sig i mer kristlig tid.
i vilket fall som helst... där satt jag på spårvagnen och tyckte synd om mig själv och läste lite över axeln på en man som hade orkat plocka med sig en tidning. när han uppdaterat sig på senaste dygnets händelser kom han till vad som i hans värld verkade vara morgonens höjdpunkt - sudokut. och jävlar vad snabb han var.
jag såg honom börja lite lojt med att sätta en fyra ganska långt ner mot vänstra hörnet och efter ungefär lika lång tid som det tar för en normal person att blinka, eller för en ninja att brygga en kanna te och bre ett par smörgåsar, hade han fyllt hela planen med siffror. jag var extremt imponerad - tills jag upptäckte att min blinkning hade varat från bellevue till centralstationen, alltså ungefär nio minuter.
i vilket fall som helst... där satt jag på spårvagnen och tyckte synd om mig själv och läste lite över axeln på en man som hade orkat plocka med sig en tidning. när han uppdaterat sig på senaste dygnets händelser kom han till vad som i hans värld verkade vara morgonens höjdpunkt - sudokut. och jävlar vad snabb han var.
jag såg honom börja lite lojt med att sätta en fyra ganska långt ner mot vänstra hörnet och efter ungefär lika lång tid som det tar för en normal person att blinka, eller för en ninja att brygga en kanna te och bre ett par smörgåsar, hade han fyllt hela planen med siffror. jag var extremt imponerad - tills jag upptäckte att min blinkning hade varat från bellevue till centralstationen, alltså ungefär nio minuter.
tjoho! tjoho!
lön, lön, lön! wacka, wacka, wacka! lön, lön, lön!
what are you doing?
jag satt just och okynneskollade på the ellen degeneres show istället för att duscha, klä på mig och/eller göra något vettigt av den här dagen. ellen är för övrigt rätt fräsch för att vara tant, vilket vi ju nu lärt oss att man blir vid typ femtio. men nog om det, för idag var det i vilket fall som helst super bowl-tema hos ellen och hon visade en bunt gamla super bowl-reklamfilmer.
those were the days. varför är all reklam så tysk, tråkig och dubbad nuförtiden?
those were the days. varför är all reklam så tysk, tråkig och dubbad nuförtiden?
already?
annixa: det var biljettkontroll på vagnen när jag var i göteborg sist.
jag: var det en sån där stor kontroll då de stannar vagnen mellan två hållplatser och kollar alla som är ombord?
annixa: ja, men de tog bara fast en tant.
jag: en tant? men de åker ju gratis.
annixa: alltså inte en pensionär. en vanlig tant som var typ 50 år.
mamma (48 år): 50 år? tant?!
jag: var det en sån där stor kontroll då de stannar vagnen mellan två hållplatser och kollar alla som är ombord?
annixa: ja, men de tog bara fast en tant.
jag: en tant? men de åker ju gratis.
annixa: alltså inte en pensionär. en vanlig tant som var typ 50 år.
mamma (48 år): 50 år? tant?!
viva la marknadsekonomi!
åh, skjut mig! jag orkar inte med en enda person till som ska gnälla över att det kommer stängas si eller så många bensinmackar runt om i landet (läs: på den olönsamma landsbygden). vad röstade du på i senaste valet? någon form av kommunistparti? skulle inte tro det.
ett tips till nästa gång: rösta inte på moderaterna om det är planekonomi du är ute efter. mongo.
ett tips till nästa gång: rösta inte på moderaterna om det är planekonomi du är ute efter. mongo.
hejdå tighta jeans - hej kaftan
jag trodde det skulle vara försommar och varmt när jag nådde the point of no return, men ack så jag bedrog mig. termometern säger minus åtta och över södersidans krokusar och tusenskönor ligger nu ett decimentertjockt täcke krispig snö. således inga ärtiga vårklänningar för min del.
således inga vettiga kläder alls för min del.
jag kan visserligen på ren viljestyrka pressa mig i mina gamla trotjänare lee-jeansen. men let's face it, det är inte jättesnyggt med slimmade jeans som obarmhärtigt äter sig in i sidfläsket. och nog för att de är lågt skurna, men det är inte ok när de glider ner de där extra centimetrarna så att linningen knorvas ihop och får hällorna att stå rätt ut. kort sagt: jag har blivit för fet för att kunna bära normala kläder och är från och med nu förvisad till kaftanernas värld.
således inga vettiga kläder alls för min del.
jag kan visserligen på ren viljestyrka pressa mig i mina gamla trotjänare lee-jeansen. men let's face it, det är inte jättesnyggt med slimmade jeans som obarmhärtigt äter sig in i sidfläsket. och nog för att de är lågt skurna, men det är inte ok när de glider ner de där extra centimetrarna så att linningen knorvas ihop och får hällorna att stå rätt ut. kort sagt: jag har blivit för fet för att kunna bära normala kläder och är från och med nu förvisad till kaftanernas värld.
disco feeling
ja, jag vet att alla redan har sett den här videon, men det kan inte skada att se den en gång till.
hormonrubbningar? jag?
såg precis the butterfly effect (som jag tycker är ganska tung även i icke-välsignat tillstånd) och jag säger då det... hade det funnits ett pris för brutalaste filmgråtattack så hade jag rott hem segern med så bred marginal att det inte ens varit någon idé för övriga nominerade att hyra galakläder och masa sig iväg till prisutdelningen. det är inget feminint "en tår som sakta trillar ner för kinden"-lip jag snackar om utan en kaskad så kraftig att jag tvingades vända på soffkudden tre gånger och gå loss på kläderna i brist på superabsorberande lambi-papper. herre min je.
hugo - katten med 1000 ansikten
nu när jag tänker efter, vad ska jag med pengar till när jag kan stanna hemma och titta på hugo - cat of 1000 faces? försäkringskassan, ni är förlåtna.
äh, jag vill ändå inte ha några pengar
jag vet inte om det har att göra med det faktum att jag är tidsoptimist, eller om det handlar om någon av mina andra mentala åkommor, men jag lyckades iallafall skriva 20/3-2007 i fältet där man på heder och samvete intygar att uppgifterna man lämnat är riktiga på fk-blanketten jag var så stolt över att ha fyllt i på egen hand. och naturligtvis kom jag inte på vad jag hade gjort förrän kuvertet redan var slickat och slängt på lådan. great!
nu kommer det först att ta ungefär tusen dagar (eller ungefär lika lång tid som det tog för jesus korsfästas, återuppstå och leta påskägg) innan det är en normal vardag och brevlådan töms, sen tar det en dag till innan brevet nått inläsningscentralen i östersund. ytterligare en livstid eller två senare öppnar någon kuvertet och konstaterar att en siffra på blanketten är felaktig. han eller hon tar då blanketten och lägger den i lådan för felaktigt ifyllda blanketter (vilket jag skulle gissa gäller för ungefär 95% av allt som kommer in eftersom deras blanketter är omöjliga att förstå för alla som inte lider av aspergers). lådan töms sedan nästa gång onsdagen efter tredje fullmånen efter att trandansen inletts vid hornborgasjön och blanketten skickas tillbaks (med b-post) så att jag kan ändra sjuan till en åtta och skicka in blanketten på nytt.
åh, jag borde ha en god man som sköter allt pappersarbete åt mig.
nu kommer det först att ta ungefär tusen dagar (eller ungefär lika lång tid som det tog för jesus korsfästas, återuppstå och leta påskägg) innan det är en normal vardag och brevlådan töms, sen tar det en dag till innan brevet nått inläsningscentralen i östersund. ytterligare en livstid eller två senare öppnar någon kuvertet och konstaterar att en siffra på blanketten är felaktig. han eller hon tar då blanketten och lägger den i lådan för felaktigt ifyllda blanketter (vilket jag skulle gissa gäller för ungefär 95% av allt som kommer in eftersom deras blanketter är omöjliga att förstå för alla som inte lider av aspergers). lådan töms sedan nästa gång onsdagen efter tredje fullmånen efter att trandansen inletts vid hornborgasjön och blanketten skickas tillbaks (med b-post) så att jag kan ändra sjuan till en åtta och skicka in blanketten på nytt.
åh, jag borde ha en god man som sköter allt pappersarbete åt mig.
socialt skyddsnät is the shit
jag har fyllt i en hel blankett (front and back) från försäkringskassan helt på egen hand. det tog bara två dagar och x antal damp-anfall. det ska bli intressant att se hur mycket de har att anmärka på och hur lång tid jag får vänta innan jag får pengar. tur att jag är rikt gift.