jonna dignelius

idag: årets första balkongfrukost, med mackor på grovt (hembakat) bröd, latte och tidning. det var inte jättevarmt, men inte heller kallare än att jag kunde sitta ute i bara jeans, t-shirt och öppen kofta och sola ansiktet en hel timme. det kändes (trots att jag rökte två cigaretter) sunt och jag fantiserade om hur mycket d-vitamin min hud alstrade och hur söt och fräkning jag skulle bli.

igår: komposten. lättjans dagar är över. de har stängt sopnedkastet och istället får man vandra iväg med sina sopor till en liten "station". helt ok faktiskt, eftersom man nu äntligen har någonstans att göra av sin kompost.
jag har haft dåligt samvete varje gång jag har slängt matrester i soporna de senaste typ fem åren, sedan jag flyttade från hisingen. där hade vi det so far bästa systemet: både sop- och kompostnedkast i trapphuset.

gårdagens inköpslista:



kött, potatis och sås. stommen i en sund kosthållning.
kanske ett dokument att bifoga i min cv när jag söker jobb som kock, typ "jag kan det här med inköp och menyplanering".
kanske en varningssignal om att jag håller på att förvandlas till roddans drömkvinna, typ:
jonna: "vad vill du ha till middag älskling?"
roddan: "kött, sös å potäter sa re va! å bacon. å mjölk."

hoppsan, där förvandlades visst min "kött, potatis och sås"-blogg till ett forum för häcklande av mina vänner. who's next?

jag har aldrig haft någon relation till werner vögeli. men när jag av en slump läste mattias montins runa över honom på tasteline blev jag faktiskt lite rörd. så här skrev han:

"i veckan valde den kanske störste husmanskostälskaren av dem alla att packa knivväskan för gott. mannen som gav sellerin ett ansikte och kallade ett halvt paket smör för en klick. hej då werner."

jag vaknade seeent i "morse". tog med mig täcket och datorn och la mig i soffan för timmar av okynnessurfande. så där som man gjorde på den gamla goda tiden, då internet fortfarande bara var en fluga. (då kunde jag visserligen inte ligga i soffan med den eftersom vår dator var en osexig stationär pc.)

varje hel timme ställde jag om "gå till biblioteket och lämna filmerna"-larmet på telefonen och sjönk ännu djupare ner i muskelförtviningens/soffans trygga famn. tills jag för ett tag sedan började fundera på sannolikheten i att patrick bateman skulle kunna vara en av mina grannar. något som en bra stund hade låtit som en kombination av ommöblering/diskussion stegrade och peakade så småningom till ett tortyr-soundtrack.

jag ringde till polisen. men eftersom patrick varit noggrann i sina förberedelser av det perfekta brottet hade han tydligen sett till att bugga min lägenhet. denna slutsats drar jag eftersom ylandet upphörde i samma sekund som jag la på luren. så när konstaplarna svängde in på gården ringde de naturligtvis upp och bad mig komma ut och visa vartifrån ljudet hade kommit. de trodde mig inte. det var tydligt.

att en kvinna som bor i samma uppgång som jag kom ut och undrade vad som försiggick samt underminerade min story genom att påpeka att hon hade dammsugit sig igenom hela förmiddagen och inte hört ett knyst gjorde ju inte heller saken bättre. så jag fick stå där med hundhuvudet medans persienn efter persienn drogs upp och fler och fler grannar nyfiket blängde på mitt gestikulerande och polismännens nedlåtande "vad gör du hemma mitt på dagen? varför klipper du dig inte och skaffar ett jobb?"-blickar.

"återkom om du hör något mer" sa den ena innan de hoppade in i bilen för att ta itu med den icke hallucinerade bilstölden som det under tiden rapporterades om på radion.

as if. för naturligtvis blossade det upp på nytt direkt efter att de åkt. och antagligen var det väl våran bil som blev stulen som straff för att jag lagt näsan i blöt.

nu har vi njutit frukterna av det elektroniska bokningssystemet i tvättstugan ett tag. men nu vill jag ha mer. när ska det bli möjligt att boka tvättid på internet? (och framförallt, när ska det bli möjligt att tvätta på internet?)

jag gick in i en av klädkedjan joy's butiker igår. jag har alltid vetat att den finns men aldrig besökt den, så jag tänkte "what the hell, det kan väl inte skada att kolla vad de har att erbjuda". och vad möts jag av?
det var som att jag hade gått genom en magisk portal, på vars andra sida tiden hade stått stilla. lääänge.
kläderna var oformliga och konstiga, gissningsvis returer från elloskatalogen från slutet av 80-talet och/eller början av 90-talet. ur högtalarna strömmade de välbekanta tonerna av dover-calais och de enda kunderna var en handfull kvinnor som rent åldersmässigt skulle kunna vara min mamma (men tack och lov inte är det) som gick omkring och trodde att de var på sin höjd 25 vårar. alla var klädda i samma typ av kläder som butiken saluförde.
jag blev rädd och började fundera på om det var någon slags fälla. tänk om de andra kvinnorna gått in där med samma avsikter som jag själv och sedan blivit fast. årtionde efter årtionde.
det var då jag hörde den ? mobiltelefonsignalen, och jag insåg att det fanns hopp om att portalen ännu var öppen. aldrig förr har van halen's jump känts så ljuv.

sveriges kanske bästa telefonsvarare kan du lyssna på här.

jag gjorde ett test. (jag gör för övrigt alla test jag kan komma över...)
which film hero are you? hette testet och svaret blev att jag är till 79% lik james bond.
synd. jag som hatar james bond.

jag vill också ha en katt som jag kan klä ut i dockkläder och ta kort på!

imorgon är det bröllopsdag. tre år. god damn. tiden går fort och jag börjar inse att jag inte är yngst och fräschast längre. men jag har ju redan mitt på det torra. moahaha.

tre år är tydligen läderbröllop. tjugo år kvar till hampabröllop. då ska vi åka till amsterdam.

_{(vill man veta mer om bröllopsdagar kan man kolla} här.)

det är mycket som är roligt här... det mest uppenbara är väl att anders har på sig ett par rosa åttiotalsshorts. superhjältestyle. tyvärr har jag ingen bra bild framifrån så ni får ta mig på mitt ord när jag säger att de är mycket avslöjande.
om man tittar lite noggrannare på bilden kan man också se att mikkan äger en uppsättning "skålar" formade som bokstäverna P, A, R, T och Y. hon har köpt dem själv. behöver jag säga att jag är upprörd?
det bästa har jag sparat till sist. och ringat in. olivers pekning. jag har skrivit om den förut och jag misstänker att jag kommer skriva om den igen.

jag älskar ursäkt.nu!

"måndagen den 19 februari
festfixaren och tv-personligheten nalle Knutsson fyller år. nu ska vi dricka öl iförda kaftan och cape!"

nahe! ska vi? jag måste gå och köpa öl!

kaftan och cape, jag säger då det.