freak out!

ibland när min lilla napoleonbakelse somnar hängande vid bröstet blir jag så stressad över allt jag aldrig hinner med att jag bara vill slita mitt hår, skrika och springa fort, fort, fort och långt, långt, långt. men det gör jag såklart inte, för hur hade egentligen sett ut om en galen mamma, klädd endast i noppiga bruna leggings, hade kommit rusande genom bergsjön? antagligen hade kommunen kallat in sina skyddsjägare och skjutit av mig, ungefär som de gör när älgar ätit jästa äpplen eller när måsarna ynglat av sig allt för flitigt.

allt om en knasmamma

om dig själv:


namn: jonna
födelsedatum: 16 augusti 1982
stjärntecken: lejon
stad du bor i: göteborg
glasögon/linser: jag har ett par fräcka solglasögon i bilen, så fräcka att jag inte vågar bära dem offentligt
tandställning: inte riktigt min kopp te
sjukdomar: amningspsykos och/eller hjärnblödning
husdjur: i wish
syskon: annixa (18 år) och jonathan (17 år)
vem är din modeikon? jag vet inte ens vad som är modernt

 

din kropp:


hur lång är du: 172 cm(?)
hur mycket väger du: ungefär 15 kg mindre än för tre månader sedan
vilken skostorlek har du: antagligen en storlek större än för vid den här tiden för ett år sedan
är du nöjd med din kropp: till och från
skulle du kunna plastikoperera dig: kanske ett bröstlyft om en tio år sådär
sak du tycker är fulast med dig: inget är väl egentligen riktigt fult
ögonfärg: blå
hårfärg: röd
har du lång överkropp? inte värre än de flesta andra
har du långa armar? inte om man jämför med en apa
har du långa naglar? inte längre än att jag kan byta en blöja eller två
har du en finne just nu? alltid, jag är gift med en

 

dina känslor, tankar och humör:


hur är du i ditt humör nu? någonstans mitt på skalan
vad tänker du på just nu? rattonykterhet och vad jag skulle göra om någon körde på mitt barn
saknar du någon just nu? inte direkt
gillar du någon? det vore väl sorgligt annars
är du kär? ja
är någon kär i dig? det hoppas jag
älskar du någon? o ja
hatar du någon? inte sådär på rak arm
hur är du om du är hungrig? ungefär som vanligt
hur är du om du är trött? ungefär som vanligt
om du sovit i tre timmar? ungefär som vanligt. haha. nej, kanske lite mindre tillmötesgående


dina önskningar:


du skulle egentligen vilja heta: princess consuela bananahammock
du skulle egentligen vilja bo i: en svamp, ett trevligt hus på landet eller en statuslägenhet, alla i närheten av en trevlig förskola
du skulle vilja ha: pengar och tid


ditt hem:


vilken färg är det på väggarna i ditt hem? vardagsrum: havre på två väggar, mocca på en (och fönster på den fjärde), sovrum: saffran, kök: vitt, badrum och grovkök: vitt, klädkammare vitt, hall: smutsvitt
har du en tv i ditt hem? ja, eftersom vi tvingades betala tv-licens även när vi inte hade en så tyckte vi att vi lika gärna kunde ha en
har du en dator i ditt hem? uppenbarligen
har du en säng i ditt hem? ja, två till och med, en för mammor och pappor och en för små flickor
vilken färg är ditt påslakan? fyra nyanser av rött
har du kläder på ditt golv? jag kan se ett par strumpor härifrån
har du tidningar på ditt golv? nej
har du något annat på ditt golv? ja, mest mattor, men också skivbackar, babygym, med mera


inflation på karmakontot

jaha, vad har jag gjort för att inte förtjäna att få hjälp med att lyfta barnvagnen när det vankas åktur med gammelspårvagnarna? hur många gånger har jag inte själv knäckt ryggen för att hjälpa vilt främmande människor ombord?
inte en enda gång har jag tittat bort och låtsats som att det regnat (inte för att regn har något som helst med saken att göra, men iallafall...). men vad händer när jag själv står där på hållplatsen och längtar hem?
jo, det ska jag tala om. först efter att jag både harklat mig och uttryckligen bett om assistans erbjuder sig en kärring motvilligt att hjälpa mig... att trycka på dörröppningsknappen! tack för den din gamla skräcködla, vad skulle jag ha gjort utan dig?

daimtema

jag lider av någon form av amningspsykos, eller möjligtvis begynnande hjärnblödning. allt jag säger blir fel. låt mig ge er ett par exempel:
"vad är det här? någon form av daimtema?"
"hon har precis fått sin första <något ord jag har förträngt nu, men definitivt inte vaccination som var det jag tänkte säga>"
jaha, nu har jag glömt resten, men jag har iallafall haft freaky torsdag och gått runt och svamlat här hela dagen. och nu kan jag inte blogga mer eftersom jag har fått fnatt. jävligt sexigt att skratta så mycket åt sig själv att man (nästan) kissar ner sig.

lots of almond

inspirerad av en annan mamma och peppad av alla glada tillrop om hur smal och läcker jag blivit bestämde jag mig häromdagen för att ta det hela ett steg längre och sluta äta godis, glass och fikabröd (fram till jul), samt att börja gå en käck runda in da hood varje dag. hittills har det gått sådär. jag har förvisso inte ätit några onyttigheter men jag har heller inte promenerat. dessutom undrar jag vad jag ska göra av den gamle tuben med mandelmassa som ligger i skafferiet och skräpar. är det överhuvudtaget möjligt att göra något som inte ingår i någon av kategorierna godis eller fikabröd av mandelmassa? är mandelmassa själva definitionen på dålig karaktär och osunt leverne?

järnspikar!

fem vuxen- och ett stofilpoäng till mig för att jag har slutat svära i min dotters närvaro, för det vore ju förargligt om hennes första ord skulle bli taata taata. nu för tiden är det mycket som är knasigt men nästan inget som är cp hos familjen dignelius och kraftuttryck starkare än faa...x används aldrig före klockan åtta på kvällen. det ni!

sex profylaxer i en profylaxask

familjen dignelius är nyss hemkommen från återträffen med profylaxkurskamraterna och deras avkommor och för att spä på era fördomar medger jag villigt att vi föräldrar satt i en ring och delgav varandra alla smaskiga detaljer, från stygn i underliv till såriga bröstvårtor. saccosäckar var också på ett eller annat sätt inblandade.
bebisarna satt mest och dreglade och vår lilla klådda flörtade som vanligt hejvilt med allt som rörde sig, särskilt med alves pappa som hade ett präktigt skägg. (ja, de andra kidsen har också udda namn och papporna och låter helt ogenerat sitt ansiktshår växa, dock hade ingen som var äldre än tre månader plyschkläder på sig.)

tips från coachen

om man har små barn och fortfarande vill kunna hämta sig en prasslig lakritspuck ur den gnissliga frysen efter klockan sju på kvällen bör man antingen röra sig som en ninja eller låta bli att plocka av bort dörren till sovrummet som ligger vägg i vägg med köket.

good parenting



vad hände med "det är bara dåliga föräldrar som parkerar sina barn framför tv:n, om jag får barn ska jag se till att aktivera dem istället"? jaja, det är ju bara os vartannat år, och när det är över för den här gången ska jag se till att min dotter får den stimulans hon behöver. och så ska jag vattna de sorgliga ursäkterna för krukväxter som skymtar i bakgrunden.

äpplet faller inte långt från gullighetsträdet



lägg märke till att handen från familjen addams har smugit sig in i bakgrunden.

only in america


home at last

borta bra men i bergsjön bäst. efter ett par veckor på semestrande fot, i tur och ordning hos babyhemulens faster, farmor och mormor, är vi äntligen hemma och vilar upp oss. när vi klev in genom dörren drog den lilla honungskaramellen en lättnadens suck och fyrade av sitt bredaste tandlösa leende. mest av allt verkar hon ha saknat sin babysitter. det är skönt att någon kan glädjas åt de små sakerna i livet så här i konsumtionshetsens tidevarv.

det finns inga dåliga kläder - bara dåligt väder



med undantag för en blixtvisit på bvc har vi hållit oss inomhus och chillat i soffan hela dagen. det får man när det regnar katter och hundar.

extreme makeover - baby edition

igår slank vi förbi apoteket och köpte ett anti-skorv-kit bestående av salsyvase, luskam och babyschampoo. idag var dagen d.
efter att vi smörjt in den lilla såg hon ut ungefär som fru drusse, från lars von triers riket, när hon varit i rigshospitalets källare och fått ekoplasma på huvudet, men lika glad var hon för det och gladast var nog räven. mindre glad var hon dock när det var dags att kamma ut eländet. hon skrek sitt gällaste lungvrängarskrik och gick upp i brygga på skötbädden.
därefter överraskade hon sina föräldrar med att tycka om att bli schamponerad och duschad - två gånger. tredje gången hade hon fått nog och återgick till sitt "snälla grannarna, ring socialen innan mina föräldrar misshandlar mig till döds"-skrik. det blev ingen fjärde hårtvätt trots att vaselinet satt som en keps, vi torkade istället bort det sista med en frottéhandduk och kände oss som världens sämsta föräldrar. allt skorv gick inte bort heller, så det blir till att upprepa behandlingen inom kort. tjoho, vad jag älskar att plåga mitt barn!
ett gäng "kiss and make up"-amningar och en nagelklippning senare sussar hon nu sött i sin säng, som ny.

panflöjtsindianer on tour

alla som någon gång varit i göteborg vet vilka panflöjtsindianerna är. för er som av en eller annan anledning aldrig besökt sveriges framstjärt kan man sammanfatta företeelsen som ett gäng indianlookalikes iklädda glättiga fjädrar som kunnat göra vilket påskris som helst grönt av avund. man hittar dem oftast i brunnsparken eller vid kopparmärra där de spelar på sina panflöjter, dansar och kränger skivor till turister dagen lång.
nåväl. för att komma till saken förflyttar vi oss ett 23 mil långt stenkast söderut, tar färjan över till helsingør och letar efter ett trevligt ställe att äta lunch på. och vad hittar vi väl där bland spritbutiker och wienerbröd med chokolade om inte samma gamla infödingar. what are the odds att deras turné bara råkar sammanfalla med vår semesterrutt?! vad vill de oss? kommer de framträda i hova tisdag-torsdag för att sedan förfölja oss till ulricehamn under slutet av veckan? intrigen tätnar.

man ska inte ropa hej i radhus

ibland önskar jag att jag tänkte efter innan jag öppnade munnen. och sedan helt lät bli att öppna den. igår uppstod ett sådant ögonblick. ungefär så här gick det till:
jag, min sämre hälft och vår unge ligger och chillar på en filt på faster tinas uteplats. om och om dyker kajsa, tre år, upp och kräver passning och till slut utbrister jag "va fan! har hon inga föräldrar eller?". ungefär en millisekund senare inser jag att hon faktiskt har föräldrar, att de bor ungefär tre meter bort och att de också hänger på sin uteplats.