hur var det nu?
om det stannar taxibilar utanför porten och födelsedagssång hörs i trapphuset, betyder det att det kommer vara lugnt och stillsamt här i natt och att hemulen kommer sova som en stock?
kan själv!
i vanliga fall är det pappan som har hand om nattningen i den här familjen, men ikväll är jag och hemulen ensamma hemma, så när pyjamasen var på och tandborstningen avklarad vinkade hon godnatt och började vandra mot sovrummet på egen hand. när jag följde efter tittade hon bekymrat på mig som om hon undrade vad jag höll på med, men efter lite övertalning fick jag följa med. fem minuter tog det, troligtvis min smidigaste nattning hittills.
dagens lek
regler: mamman sitter som en skräddare på golvet. i knät har hon hushållets samtliga fem bollar. barnet tar tag i mammans händer och kliver upp på den översta och största bollen. mamman säger "det där kommer aldrig gå, du kommer ramla och slå dig". barnet skrattar och ignorerar sin mammas varnande ord. det visar sig att mamman har fel. det går faktiskt att stå på bollen utan att ramla. rena barnleken.
trendspaning
kom ihåg var ni hörde det först: höstens råvara är mandel. ok, någon annan kanske har sagt det före mig, vad vet jag? jag har inte pratat med några kockar eller ens hunnit läsa gourmet på flera månader, när ett nytt nummer kommer dunsande ner i brevinkastet lägger jag det bara i högen med tidskrifter jag ska läsa sen. när jag har diskat, röjt, städat, sökt nytt jobb, spacklat och målat köket. om en arton nitton år sådär. så... kom ihåg vem som iallafall trodde sig vara först med att säga det.
/ignore
när man blir förälder får man gott om tillfällen att odla den lite ödmjukare sidan av sin personlighet och träna upp sitt tålamod. ibland blir jag alldeles imponerad av mig själv. ibland blir jag det inte. vissa saker kommer för evigt fortsätta driva mig till vansinne, hur vuxen jag än blir i andra hänseenden, som när ens unge ignorerar en till exempel. nu snackar jag alltså inte lite gammalt hederligt trots, utan det där att inte med en min antyda att man hört eller sett den som tilltalar en. jag får fan rashan.
– kom så går vi och äter kvällsmat!
*ingen som helst reaktion*
– ska vi ta på pyjamasen?
*ingen som helst reaktion*
– vill du ha snutt innan du går och lägger dig?
*ingen som helst reaktion*
har man inte själv barn tänker man antagligen något i stil med men det är väl bara att bära med sig ungen ut i köket/dra på den där pyjamasen/visa pattarna. ack nej. då inträder genast den lealösa och ylgnällande fasen. förvisso bättre än det totala dödläget som nyss rådde, men ändå inte särskilt konstruktivt.
återstår gör bara att spela med och ignorera tillbaka en stund för att sedan gå iväg och hitta på något som låter oemotståndligt intressant. spola i en vattenkran, starta mikron, blogga, ringa ett samtal... när man sedan väl har lyckats fånga hennes uppmärksamhet fintar man genom att blixtsnabbt avsluta det man håller på med, låtsas som att det regnar och innan hon hinner börja fundera på vad hon missat föreslå den aktivitet man var ute efter från början. förvånansvärt ofta funkar det, än så länge, men hur länge till?
– kom så går vi och äter kvällsmat!
*ingen som helst reaktion*
– ska vi ta på pyjamasen?
*ingen som helst reaktion*
– vill du ha snutt innan du går och lägger dig?
*ingen som helst reaktion*
har man inte själv barn tänker man antagligen något i stil med men det är väl bara att bära med sig ungen ut i köket/dra på den där pyjamasen/visa pattarna. ack nej. då inträder genast den lealösa och ylgnällande fasen. förvisso bättre än det totala dödläget som nyss rådde, men ändå inte särskilt konstruktivt.
återstår gör bara att spela med och ignorera tillbaka en stund för att sedan gå iväg och hitta på något som låter oemotståndligt intressant. spola i en vattenkran, starta mikron, blogga, ringa ett samtal... när man sedan väl har lyckats fånga hennes uppmärksamhet fintar man genom att blixtsnabbt avsluta det man håller på med, låtsas som att det regnar och innan hon hinner börja fundera på vad hon missat föreslå den aktivitet man var ute efter från början. förvånansvärt ofta funkar det, än så länge, men hur länge till?
bitter, bittrare, bittrast
jag var inte alls bitter när jag vaknade. tvärtom, jag var ganska tillfreds med tillvaron. gick upp i god tid, tog en rask promenad till marklandsgatan (eftersom mitt kvartalskort lagom taskigt planerat gick ut igår – två dagar före lön), köpte hundrakort och satte mig och läste medan jag väntade på bussen, ganska nöjd med livet tills en flåsig gubbuk (det står gubb-buk, inte gubb-kuk. läs om, läs rätt) dök upp och ställde sig en millimeter utanför väntkuren, uppvinds, och varmrökte en level. jag gav honom en blick som tyvärr inte kunde döda. men som en skänk från ovan rullade bussen in tre minuter före utsatt tid och det var min favvochaffis som körde, en sur liten asiat som kör snabbt och bra, som aldrig hälsar på sina passagerare och som skäller som en bandhund på folk som inte trycker på stoppknappen i tid. my kinda guy. också det enda med guldkant som inträffade under återstoden av dagen.
precis som jag misstänkt satt ett par gamla näbbgäddor och häckade i matsalen redan när jag gled in tjugo minuter tidigt, som om vintertid var ett modern påhitt och alltså inte värt att lägga någon vikt vid, och som grädden på moset jobbade en av mina nemesisar.
– är inte gröten klar än?
tio minuter innan min arbetsdag officiellt börjar gör man bäst i att inte kräva någonting alls av mig, särskilt inte att jag ska trolla med knäna, man ska vara glad om jag ens bemödar mig att hälla upp ett glas juice.
– finns det inga ägg?
– nej.
jag har vettigare saker för mig än att koka ägg till personal som är för snål för att betala 12:50 för sin frukost och som ständigt hittar på nya ursäkter för att snylta bara lite pålägg, jag har med mig en skiva bröd hemifrån eller bara lite torkad frukt och solroskärnor till min fil, jag hade ingen müsli hemma.
– frysen behöver frostas av.
ja, jag ska. när ni har lärt er att inte stå som katter i dörren och fundera på vad det var ni skulle ha tills det ser ut som en igloo där inne.
– det här bordet skulle behövas skuras ordentligt undertill.
och du skulle behöva vara tyst, sköta ditt eget jobb och sluta kolla hur bordsskivorna ser ut på undersidan.
fyra bittra timmar senare: rast i personalrummet som uppfriskande nog har sitt friskluftsintag två meter från rökrutan.
– vad läser du? bitter-britta? det låter bekant.
– bitterfittan.
– oj, bitterfittan?!
*nervöst skratt*
heter den så?
– ja.
*tystnad*
eftersom jag kom tjugo minuter tidigt och eftersom jag lyckats stöka undan efter maten och få igång diskmaskinen gör jag mig också redo att gå hem lika många minuter tidigt.
– hejdå, jag sticker nu.
– va? redan?
– ja, jag kom in tidigt imorse.
– va? gjorde du?
du med mig skämta aprillo? du stod ju på precis samma plats för sex och en halv timme sedan och frågade om inte gröten var klar. jämra måcklo!
annars då? jo tack, förutom att leveransen från middagsfrid som ska komma senast tio inte kom förrän tjugo i elva, att det var hål i påsen med halvtinad hajmal och att det låg en bittermandel bland sötmandlarna jag hävde i mig i brist på andra snabba kolhydrater för en stund sedan, så är det alldeles utmärkt. själv då?
---
och bara för att jävlas med mig när jag skulle posta årets suraste inlägg inatt klockan 00:05 så hade blogg.se driftupphåll mellan 00 och 04. tack gud.
---
och nyss, när jag gjorde ett nytt försök, försvann internet. that's right, hela internet försvann, det hade absolut inget med vår nya router (som jag valt) att göra. och middagsfridorna hade passat på att skicka lammfärs som inte håller till den dag den är tänkt att lagas, hajmal i punkterad påse och möglig rödlök. snyggt.
precis som jag misstänkt satt ett par gamla näbbgäddor och häckade i matsalen redan när jag gled in tjugo minuter tidigt, som om vintertid var ett modern påhitt och alltså inte värt att lägga någon vikt vid, och som grädden på moset jobbade en av mina nemesisar.
– är inte gröten klar än?
tio minuter innan min arbetsdag officiellt börjar gör man bäst i att inte kräva någonting alls av mig, särskilt inte att jag ska trolla med knäna, man ska vara glad om jag ens bemödar mig att hälla upp ett glas juice.
– finns det inga ägg?
– nej.
jag har vettigare saker för mig än att koka ägg till personal som är för snål för att betala 12:50 för sin frukost och som ständigt hittar på nya ursäkter för att snylta bara lite pålägg, jag har med mig en skiva bröd hemifrån eller bara lite torkad frukt och solroskärnor till min fil, jag hade ingen müsli hemma.
– frysen behöver frostas av.
ja, jag ska. när ni har lärt er att inte stå som katter i dörren och fundera på vad det var ni skulle ha tills det ser ut som en igloo där inne.
– det här bordet skulle behövas skuras ordentligt undertill.
och du skulle behöva vara tyst, sköta ditt eget jobb och sluta kolla hur bordsskivorna ser ut på undersidan.
fyra bittra timmar senare: rast i personalrummet som uppfriskande nog har sitt friskluftsintag två meter från rökrutan.
– vad läser du? bitter-britta? det låter bekant.
– bitterfittan.
– oj, bitterfittan?!
*nervöst skratt*
heter den så?
– ja.
*tystnad*
eftersom jag kom tjugo minuter tidigt och eftersom jag lyckats stöka undan efter maten och få igång diskmaskinen gör jag mig också redo att gå hem lika många minuter tidigt.
– hejdå, jag sticker nu.
– va? redan?
– ja, jag kom in tidigt imorse.
– va? gjorde du?
du med mig skämta aprillo? du stod ju på precis samma plats för sex och en halv timme sedan och frågade om inte gröten var klar. jämra måcklo!
annars då? jo tack, förutom att leveransen från middagsfrid som ska komma senast tio inte kom förrän tjugo i elva, att det var hål i påsen med halvtinad hajmal och att det låg en bittermandel bland sötmandlarna jag hävde i mig i brist på andra snabba kolhydrater för en stund sedan, så är det alldeles utmärkt. själv då?
---
och bara för att jävlas med mig när jag skulle posta årets suraste inlägg inatt klockan 00:05 så hade blogg.se driftupphåll mellan 00 och 04. tack gud.
---
och nyss, när jag gjorde ett nytt försök, försvann internet. that's right, hela internet försvann, det hade absolut inget med vår nya router (som jag valt) att göra. och middagsfridorna hade passat på att skicka lammfärs som inte håller till den dag den är tänkt att lagas, hajmal i punkterad påse och möglig rödlök. snyggt.
kontroverser
vem hade kunnat ana att vaccinet skulle visa sig vara så kontroversiellt? är det nu jag obemärkt ska kunna passa på att komma ut ur "jag har ingen brandvarnare hemma fast jag är ansvarig för ett litet värnlöst barns väl och ve"-garderoben utan att få en endaste lynchmobb efter mig?
scener ur ett föräldraskap
världens bästa unge har förvisso ett sjujäkla finnhumör, men precis som hos den alltigenom förtjusande modern är det snabbt övergående och hon vill vara med och hjälpa till så fort hon får chansen, iaktta och härma, lära sig allt som stora kan. det börjar bli riktigt roligt att vara förälder.
julklappsönskningar – del 1
den lilla önskar sig inneskor från tohvelisankari.fi. kanske de med kaninen och moroten, eller de ljusblå med jordgubbar... innermått 14.2 cm blir bra, tack.
jag vet inte ens om man kan beställa utanför finland, jag har inte lyckats sätt mig in i det eftersom mina finskakunskaper är lite ringrostiga (läs: obefintliga), men det löser ni säkert på något sätt. kanske kan ni resa dit och köpa dem på plats om inte annat. nejdå, det blir inte alls för dyrt för bara ett par tossor.
jag vet inte ens om man kan beställa utanför finland, jag har inte lyckats sätt mig in i det eftersom mina finskakunskaper är lite ringrostiga (läs: obefintliga), men det löser ni säkert på något sätt. kanske kan ni resa dit och köpa dem på plats om inte annat. nejdå, det blir inte alls för dyrt för bara ett par tossor.
go with the flow
idag är det pappafödelsedag här i familjen. jag gick inte och la mig förrän strax innan tolv igår, fast jag hade bestämt att jag skulle vara pigg och utvilad och tålmodig när hemulbarnet vaknade så att jubilaren skulle få sovmorgon och slippa laga frukost, men ibland hör gud bön och lillnos vaknade inte förrän klockan åtta. klockan åtta, god damn it! det, mina vänner, är grejer från lakaträsk det! jag har alltså sovit åtta timmar i natt. jag upprepar: åtta timmar. och inte nog med det, hon var förtjusande trevlig och hjälpsam också. satt på bänken bredvid mig medan jag fixade och donade, åt lite på en ostbit, hjälpte till att mäta upp mjölk och grahamsgryn och att lägga tepåsar i kopparna, gnällde ingenting och följde lydigt mina instruktioner när jag sa att hon skulle bära paketet in till sovrummet och ge det till pappa, utan att riva av snörena, medan jag stod för sjungandet.
efter frukosten skreks och gräts det bara en gång, när jag tvingade på henne en långärmad body under t-shirten hon hade bestämt att hon skulle ha på sig idag (herregud, hur ska det bli i tonåren?), sedan gick vi iväg upp till dammen och matade änder, lekte av oss lite på en lekplats vi inte testat tidigare och på vägen hem stannade vi till vid torget och köpte bullar och bakelser på konditoriet.
en mycket trött och hungrig flicka var på väg att gnälla och trilska igång sig när jag bytte blöja innan lunchen, men med lite bus och en pappa som med perfekt tajming värmt och skurit upp gårdagens ostpaj i lagoma munsbitar vände humöret snabbt uppåt igen. en snutt på sängen ovanpå det och nu sover hon sött, förhoppningsvis en haltimme-timme till så att jag hinner diska innan far kommer från träningen. därefter gofika. och så kanske en drömvinst på lotto ikväll så är vi i hamn sen.
efter frukosten skreks och gräts det bara en gång, när jag tvingade på henne en långärmad body under t-shirten hon hade bestämt att hon skulle ha på sig idag (herregud, hur ska det bli i tonåren?), sedan gick vi iväg upp till dammen och matade änder, lekte av oss lite på en lekplats vi inte testat tidigare och på vägen hem stannade vi till vid torget och köpte bullar och bakelser på konditoriet.
en mycket trött och hungrig flicka var på väg att gnälla och trilska igång sig när jag bytte blöja innan lunchen, men med lite bus och en pappa som med perfekt tajming värmt och skurit upp gårdagens ostpaj i lagoma munsbitar vände humöret snabbt uppåt igen. en snutt på sängen ovanpå det och nu sover hon sött, förhoppningsvis en haltimme-timme till så att jag hinner diska innan far kommer från träningen. därefter gofika. och så kanske en drömvinst på lotto ikväll så är vi i hamn sen.
analyse this
nu har blödigheten nått någon slags all time high. i morse på bussen blev jag alldeles tårögd redan på sidan tio, när sara har en utläggning om kärleken till sitt barn, i bitterfittan som jag äntligen har fått sätta tänderna i efter att ha plågat mig igenom david eberhards i trygghetsnarkomanernas land, mer om den vid ett annat tillfälle. nu vänder väl alla gamla korrläsare sig i sin grav över den förra meningen, och att sätta tänderna i bitterfittan låter ju för övrigt lite si och så när jag tänker efter. nåväl, blödighet var det...
nyss mölade jag i mig ett par hekto ost i min ensamhet en stund av kvalitetstid med mig själv, den lilla sover och den stora är på after work, medan jag gluttade lite på rapport eller aktuellt, vilket av dem det nu är som är längre och mer fördjupat. i ett inslag om sjuksköterskornas löner intervjuas barnmorskorna på förlossningen i mölndal och jag gräver naturligtvis omedelbart ner mig i nostalgi över timmarna då jag födde hemulbarnet. och blir lite tårögd. sen hycklar hillary clinton loss om att hon ska bli någon slags förkämpe för all världens kvinnor och så får vi se afghanska kvinnor och barn som lever i misär. tårögd igen.
är det måhända dags att söka hjälp när man inte ens kan se på nyheterna utan att bryta ihop?
nyss mölade jag i mig ett par hekto ost i min ensamhet en stund av kvalitetstid med mig själv, den lilla sover och den stora är på after work, medan jag gluttade lite på rapport eller aktuellt, vilket av dem det nu är som är längre och mer fördjupat. i ett inslag om sjuksköterskornas löner intervjuas barnmorskorna på förlossningen i mölndal och jag gräver naturligtvis omedelbart ner mig i nostalgi över timmarna då jag födde hemulbarnet. och blir lite tårögd. sen hycklar hillary clinton loss om att hon ska bli någon slags förkämpe för all världens kvinnor och så får vi se afghanska kvinnor och barn som lever i misär. tårögd igen.
är det måhända dags att söka hjälp när man inte ens kan se på nyheterna utan att bryta ihop?
telefonbeteende
den bärbara telefonen på jobbet gav upp för gott idag. vaktmästaren lovade att han skulle åka och köpa en ny, vilket inte nödvändigtvis måste betyda att han faktiskt tänker göra det. före sommaren lovade han att fixa batterier till klockan i personalrummet och den står fortfarande mycket stilla på tjugo i ett. i vilket fall som helst funkar det ju så klart inte för oss att vara onåbara (hur gärna man än skulle önska det) så någon gav sig ut på stöldräd och kom tillbaka med en gammal stationär (heter det så när man talar om telefoner?) relik från något dammigt konferensrum. inte min kopp te.
hela eftermiddagen ringde det naturligtvis i ett så att jag tvigades stå fjättrad vid bänken där vi förvarar kvarglömda sportflaskor, udda värmeljushållare, information om svininfluensan den nya influensan och annat crap vi inte vet vart vi ska göra av och där också telefonjacket råkar vara placerat. som om jag inte hade bättre saker för mig.
– hej, det här är x x-son!
– hej hej.
tystnad.
– vem söker du?
– mamma.
– hej, jobbar mamma idag?
– det beror på, vem är din mamma?
– y y-son. (med ett tonfall som dryper av det-vet-väl-alla-attityd)
vad är det för fasoner?! är ni uppfostrade av en vargflock?
hela eftermiddagen ringde det naturligtvis i ett så att jag tvigades stå fjättrad vid bänken där vi förvarar kvarglömda sportflaskor, udda värmeljushållare, information om svininfluensan den nya influensan och annat crap vi inte vet vart vi ska göra av och där också telefonjacket råkar vara placerat. som om jag inte hade bättre saker för mig.
– hej, det här är x x-son!
– hej hej.
tystnad.
– vem söker du?
– mamma.
– hej, jobbar mamma idag?
– det beror på, vem är din mamma?
– y y-son. (med ett tonfall som dryper av det-vet-väl-alla-attityd)
vad är det för fasoner?! är ni uppfostrade av en vargflock?
misstag
ett: att kliva in på ströms herrmode iklädd kamouflagefärgad jacka, pösiga jeans och skate-skor. biträdena låtsades naturligtvis som ingenting och var professionellt trevliga men atmosfären var mättad av förakt.
(nej, jag har inte köpt någon födelsedagspresent, don't get your hopes up.)
två: att tro att definitionen på en trevlig kväll med kollegorna är att gå och se allt för min syster. jag avråder bestämt alla som kan stoltsera med något av följande a) barn, b) anhörig med cancer, c) blödig läggning, d) graviditets-/amningshormoner, att se eländet.
(nej, jag har inte köpt någon födelsedagspresent, don't get your hopes up.)
två: att tro att definitionen på en trevlig kväll med kollegorna är att gå och se allt för min syster. jag avråder bestämt alla som kan stoltsera med något av följande a) barn, b) anhörig med cancer, c) blödig läggning, d) graviditets-/amningshormoner, att se eländet.
hair don't
vad är nu detta för en frisyr? är det verkligen ok att gå runt så här offentligt?
de korta spretiga hårstråna är vad som vuxit ut sedan jag tappade minst hälften av min präktiga blanka man efter graviditeten. sorgligt.
mer håravfallsrelaterat:
familjens samlade avlagringar
uppdatering på avlagringsfronten
familjens samlade avlagringar – del 2
hur gick det då sedan? det har jag tydligen inte bloggat om. konstigt. jo, slamsugaren var förbi en sväng och om det nu rådde någon tvekan om saken så erkänner här och nu jag att det kan ha varit mitt hår som var boven i dramat. det kan också ha sagts saker i stil med "tur att ni har en hygglig bovärd, sånt här brukar hyresgästen få bekosta själv".
klåda
o: du kan väl kolla vilken du tycker verkar bäst.
j: *självantänder*
vi planerar att förgylla den soliga söndagen med att åka till net-on-net och köpa trådlös bredbandsrouter. hallå eller. när det kommer till elektronik, bortsett från den som finns i köket, är jag beredd att avsäga mig arvs-, röst- och aborträtt och krypa tillbaks in i soldattorpet med stampat jordgolv bara jag slipper befatta mig med beslut eller installation som rör stereoapparater, bredbandsroutrar eller vad det nu än må vara som ska finnas i var mans (och kvinnas) moderna hem. jag får klåda bara jag tänker på det. så jevvla tråkigt.
j: *självantänder*
vi planerar att förgylla den soliga söndagen med att åka till net-on-net och köpa trådlös bredbandsrouter. hallå eller. när det kommer till elektronik, bortsett från den som finns i köket, är jag beredd att avsäga mig arvs-, röst- och aborträtt och krypa tillbaks in i soldattorpet med stampat jordgolv bara jag slipper befatta mig med beslut eller installation som rör stereoapparater, bredbandsroutrar eller vad det nu än må vara som ska finnas i var mans (och kvinnas) moderna hem. jag får klåda bara jag tänker på det. så jevvla tråkigt.
i dare you
jag är lite svag för löjliga bloggutmaningar, om nu någon hade missat det. den här har jag hittat hos kusin moa.
- ta fram din mobil.
- gå till inkorgen.
- svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en. (fråga 1 – första meningen i första sms:et, fråga 2 – första meningen i andra sms:et, osv.)
- utmana ett par personer
1. vad skulle du säga om din partner var otrogen?
polisen meddelar att man gripit några av usama bin ladens släktingar.
2. vad säger du alltid till din bästa kompis?
bc2zk3fa
3. vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
vi har nyss sjungit.
4. Vad är det värsta du skulle kunna säga till din fiende?
hej!
5. vad skulle du skrika om du vann en miljon?
visst är det läskigt?
6. vilka ord skulle du säga till gud om du träffade hennom?
japp, sex nya ord.
7. vad vill du höra mest av allt?
gustavs nya ord.
8. vad kommer bli dina sista ord i livet?
åh, hade varit jättemysigt men först kommer johns föräldrar förbi på morgonen (9 är morgon...) och sen ska jag iväg till morfar och titta till honom lite.
9. vad säger du till en nära vän som fått en dödlig sjukdom?
det är den som inte är indelad i volymer.
jag kan inte riktigt med att utmana någon, men vemhelst som känner sig manad är givetvis välkommen att ta över stafettpinnen.
- ta fram din mobil.
- gå till inkorgen.
- svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en. (fråga 1 – första meningen i första sms:et, fråga 2 – första meningen i andra sms:et, osv.)
- utmana ett par personer
1. vad skulle du säga om din partner var otrogen?
polisen meddelar att man gripit några av usama bin ladens släktingar.
2. vad säger du alltid till din bästa kompis?
bc2zk3fa
3. vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
vi har nyss sjungit.
4. Vad är det värsta du skulle kunna säga till din fiende?
hej!
5. vad skulle du skrika om du vann en miljon?
visst är det läskigt?
6. vilka ord skulle du säga till gud om du träffade hennom?
japp, sex nya ord.
7. vad vill du höra mest av allt?
gustavs nya ord.
8. vad kommer bli dina sista ord i livet?
åh, hade varit jättemysigt men först kommer johns föräldrar förbi på morgonen (9 är morgon...) och sen ska jag iväg till morfar och titta till honom lite.
9. vad säger du till en nära vän som fått en dödlig sjukdom?
det är den som inte är indelad i volymer.
jag kan inte riktigt med att utmana någon, men vemhelst som känner sig manad är givetvis välkommen att ta över stafettpinnen.
jag måste dricka kaffe nu
så fort släkten samlas ska det passas på att göras upp om bensinpengar hit och presentinsamlingar dit. idag firade vi rebecka som fyllt 18, och det hölls självfallet på traditionerna.
farmor: just det, du ska ju pengar av mig!
gammelmormor: nej, det behövs inte. det hade jag ändå redan glömt.
[...]
gammelmormor: ta den här femtiolappen så är det jämnt sen.
farmor: äh, det är jämnt ändå.
gammelmormor: du måste ta den.
farmor: nej, jag kan inte ta den. jag kan inte öppna väskan igen. jag måste dricka kaffe nu.
[...]
gammelmormor: ta den! ta den!
farmor: du nuddade den sist!
"jag måste dricka kaffe nu" kan eventuellt vara årets bästa undanflykt. jag antecknar.
farmor: just det, du ska ju pengar av mig!
gammelmormor: nej, det behövs inte. det hade jag ändå redan glömt.
[...]
gammelmormor: ta den här femtiolappen så är det jämnt sen.
farmor: äh, det är jämnt ändå.
gammelmormor: du måste ta den.
farmor: nej, jag kan inte ta den. jag kan inte öppna väskan igen. jag måste dricka kaffe nu.
[...]
gammelmormor: ta den! ta den!
farmor: du nuddade den sist!
"jag måste dricka kaffe nu" kan eventuellt vara årets bästa undanflykt. jag antecknar.
märk väl
nu jäklar händer det grejer. så här ska det se ut.
mer verklighetsflykt
nu kollar vi lyxfällan. jag älskar program som får mig att känna att jag ligger i lä.
j: vad sa han? går de tolv tusen back varje månad?
o: nej, han sa att bara räntorna på lånen ligger på tolv tusen i månaden.
båda: hahaha!
j: vad sa han? går de tolv tusen back varje månad?
o: nej, han sa att bara räntorna på lånen ligger på tolv tusen i månaden.
båda: hahaha!
lycka är att handmata en igelkott
vi låtsas som att disken är i full färd med att diska sig själv och tittar istället på mitt i naturen. idag handlar det om igelkottar. en man hjälper unga igelkottar som hamnat i knipa och bygger övervintringsbon till dem. en kvinna har mängder av taggiga små gynnare i sin trädgård och tillsammans med programledaren steker hon plättar och handmatar dem i skydd av mörkret. vi frågar oss exakt hur glad hemulen skulle bli om hon fick vara med där. antagligen skulle hon reagera ungefär som hon gjorde på borås djurpark när hon efter att ha försökt klättra in till diverse djur hela dagen plötsligt insåg att vi faktiskt var inne hos grisarna. med att hålla för ögonen, huka sig och brista ut i ett glädjeskrik.
minimuffin!
sådär ja, the moment we've all been waiting for. en tjej, den bästa sorten. såklart. när jag läser den stolta faderns tillkännagivande, eller snarare kommentarerna på tillkännagivandet, slås jag av ett par saker. ett: om jag fick en unge till, skulle då över hundrafemtio personer orka bry sig så mycket att de kommenterade det inträffade? två: om jag fick en unge till, skulle jag då bli tacksam eller rädd över uppmärksamheten när det visade sig att de över hundrafemtio personerna som orkade bry sig gjorde det för att försöka sälja in namn som chrystal, melissa och zelda? sterilisera er och köp en katt om ni nödvändigt ska döpa något, säger jag till er bafoons som kom med de horribla förslagen. men vem är jag att döma? min avkomma bär ju samma namn som ett magiskt litet träd.
tjejer och handväskor
note to self: lämna inte väskan på golvet. allt blir så skrynkligt och jobbigt. och svårt att hitta.
jag får rashan!
när jag var liten sa (läs: skrek) min mamma occasinally jag får tuppjuck! när jag hade tagit något ett snäpp för långt. var det riktigt illa kunde hon till och med sträcka sig så långt som till jag får araber! det här var för länge sedan så ni behöver inte go all pk och börja hetsa om rasistiska tillmälen hit och dit, för så pratade alla på den tiden. punkt. en annan mamma i grannskapet hörde jag ibland fara ut i ett rungande jag får rashan! och detta var på en höft tjugo år innan jag flyttade till högsbo så försök inte med några sådana kopplingar. i nästan vuxen ålder hade jag sedan en studiekamrat vars mamma kammade hem priset med sitt jag blir med negerbarn! och nu kan ni börja börja snacka om den där gamla hetsen mot folkgrupp.
hur man än väljer att uttrycka sig så var det som alla de där mammorna tillsammans jag kände typ hela dagen idag (och allt oftare) på jobbet. ett axplock:
tant: jag vill ha filmjölk till frukost. kall och god filmjölk med socker på. inget annat. och så en kopp kaffe, inte för full kopp, med två sockerbitar. tvååå sockerbitar. och en smörgås med bara smör på. mycket smör men inget pålägg. jag tycker inte om ost.
jag (som redan förberett hela kitet så fort jag hörde hennes näbbiga stämma ute i korridoren eftersom tantan äter samma frukost varje morgon och har så gjort sedan 10-talet): varsågod. hoppas det smakar.
tant: oj, det gick fort.
tant: usch vilken kall filmjölk! det var det kallaste jag någonsin ätit. har du haft den i isskåpet?
jag (fullt medveten om vilken reaktion jag kommer få på det jag ska till att säga): om du hellre vill ha något varmt kanske gröt kan vara ett alternativ?
tant: nej, usch! jag tycker inte alls om gröt. jag har aldrig tyckt om gröt. filmjölk ska det vara på morgonen. kall och god filmjölk. det har jag ätit varje morgon sedan jag var barn.
annan tant: vet du var jag har mitt rum?
jag: du går ut i korridoren, svänger höger och så fortsätter du tills du ser att det står ditt namn.
tant: nej, det hittar jag inte. du får visa mig.
jag: om du börjar gå så känner du igen dig. jag lovar. du hittar dit varje dag. flera gånger om dagen.
tant: hur kommer jag in då?
jag: du har nyckeln i ett band om halsen.
tant (håller upp nyckeln): den här?
jag: precis.
tant: har jag varit där förut?
jag: ja, du bor ju där.
tant: bor jag där?! hur länge har jag bott där?
jag: du har bott där ett par år åtminstone.
tant: ett par år?! det vet jag inte. då måste jag gå och titta. var ligger det?
jag: ut i korridoren och till höger.
tant: vad är det som ligger till höger i korridoren?
jag: ditt rum.
...och så vidare i allt mellan två och fem minuter. en miljon gånger om dagen.
tant nummer tre (låtsas simma in i matsalen, fråga mig inte varför): jag behöver något varmt. en kopp te, med citron och honung. och en rostad smörgås med marmelad. jag har inte ätit sedan igår.
jag: jodå, du var här för en stund sedan och åt frukost.
tant: nej, jag har inte ätit sedan igår. hör vad jag säger!
jag: om du sätter dig ner och tänker efter så kommer du nog ihåg att du har ätit. vi ska strax dricka kaffe och äta kaka allihop. så om du orkar vänta tjugo minuter så...
tant: nej säger jag! jag har inte ätit sedan igår. om du så sprättar upp min mage så kommer du inte hitta någon mat där.
...und so weiter. ett par vändor till.
jag: ok, ät frukost en gång till då.
jag serverar henne en gång till trots att jag redan plockat undan alla frukostgrejer och håller på med något helt annat.
hon dricker hälften av teet och tar ett par bett på smörgåsen, lämnar resten och blir sedan upprörd över att jag lurat i henne en andra frukost en millisekund innan fikat så att hon inte orkar äta kaka.
sådana här dagar önskar jag nästan att jag inte får min anställning förlängd efter nyår. jädrar vad jag ska inkassera a-kassa och ha hemulen på förskola och vara hemma och titta på day time tv femton timmar i veckan minst hela januari ut i så fall. alternativt kan jag nöja mig med en jackpot på vårt nya femveckors lottosystem. det är fan min tur nu, jag kände det väldigt starkt i morse när jag inte kunde undgå att höra hur en man vann 200.000 på trisskrapningen i nyhetsmorgon. för andra gången.
hur man än väljer att uttrycka sig så var det som alla de där mammorna tillsammans jag kände typ hela dagen idag (och allt oftare) på jobbet. ett axplock:
tant: jag vill ha filmjölk till frukost. kall och god filmjölk med socker på. inget annat. och så en kopp kaffe, inte för full kopp, med två sockerbitar. tvååå sockerbitar. och en smörgås med bara smör på. mycket smör men inget pålägg. jag tycker inte om ost.
jag (som redan förberett hela kitet så fort jag hörde hennes näbbiga stämma ute i korridoren eftersom tantan äter samma frukost varje morgon och har så gjort sedan 10-talet): varsågod. hoppas det smakar.
tant: oj, det gick fort.
tant: usch vilken kall filmjölk! det var det kallaste jag någonsin ätit. har du haft den i isskåpet?
jag (fullt medveten om vilken reaktion jag kommer få på det jag ska till att säga): om du hellre vill ha något varmt kanske gröt kan vara ett alternativ?
tant: nej, usch! jag tycker inte alls om gröt. jag har aldrig tyckt om gröt. filmjölk ska det vara på morgonen. kall och god filmjölk. det har jag ätit varje morgon sedan jag var barn.
annan tant: vet du var jag har mitt rum?
jag: du går ut i korridoren, svänger höger och så fortsätter du tills du ser att det står ditt namn.
tant: nej, det hittar jag inte. du får visa mig.
jag: om du börjar gå så känner du igen dig. jag lovar. du hittar dit varje dag. flera gånger om dagen.
tant: hur kommer jag in då?
jag: du har nyckeln i ett band om halsen.
tant (håller upp nyckeln): den här?
jag: precis.
tant: har jag varit där förut?
jag: ja, du bor ju där.
tant: bor jag där?! hur länge har jag bott där?
jag: du har bott där ett par år åtminstone.
tant: ett par år?! det vet jag inte. då måste jag gå och titta. var ligger det?
jag: ut i korridoren och till höger.
tant: vad är det som ligger till höger i korridoren?
jag: ditt rum.
...och så vidare i allt mellan två och fem minuter. en miljon gånger om dagen.
tant nummer tre (låtsas simma in i matsalen, fråga mig inte varför): jag behöver något varmt. en kopp te, med citron och honung. och en rostad smörgås med marmelad. jag har inte ätit sedan igår.
jag: jodå, du var här för en stund sedan och åt frukost.
tant: nej, jag har inte ätit sedan igår. hör vad jag säger!
jag: om du sätter dig ner och tänker efter så kommer du nog ihåg att du har ätit. vi ska strax dricka kaffe och äta kaka allihop. så om du orkar vänta tjugo minuter så...
tant: nej säger jag! jag har inte ätit sedan igår. om du så sprättar upp min mage så kommer du inte hitta någon mat där.
...und so weiter. ett par vändor till.
jag: ok, ät frukost en gång till då.
jag serverar henne en gång till trots att jag redan plockat undan alla frukostgrejer och håller på med något helt annat.
hon dricker hälften av teet och tar ett par bett på smörgåsen, lämnar resten och blir sedan upprörd över att jag lurat i henne en andra frukost en millisekund innan fikat så att hon inte orkar äta kaka.
sådana här dagar önskar jag nästan att jag inte får min anställning förlängd efter nyår. jädrar vad jag ska inkassera a-kassa och ha hemulen på förskola och vara hemma och titta på day time tv femton timmar i veckan minst hela januari ut i så fall. alternativt kan jag nöja mig med en jackpot på vårt nya femveckors lottosystem. det är fan min tur nu, jag kände det väldigt starkt i morse när jag inte kunde undgå att höra hur en man vann 200.000 på trisskrapningen i nyhetsmorgon. för andra gången.
det var sämre förr
vi har just överlevt revolutionary road. filmen that is. nu ska jag vara tyst och tänka lite. och äta geléhallon. och dricka dr pepper.
imorgon bitti hoppas jag på sovmorgon.
imorgon bitti hoppas jag på sovmorgon.
ni har väl inte tröttnat på mina kollegor än?
jag och en kollega diskuterar vems barn som stulit mest energi och plats i sängen i natt och vem som nu är tröttast, när en annan kollega bryter sig in i samtalet.
kollega 2: det låter som om det är dags att börja sova i egen säng.
jag: min unge sover i sin egen säng halva natten, sen kommer hon över till oss.
kollega 1: samma här.
kollega 2: vadå? är inte gallret runt sängen nog högt?
hörde jag rätt? sa hon gallret?!
jag: om jag får välja mellan att ha ett barn som lever rövare i sängen eller ett barn som står i sin säng och gråter är inte valet särskilt svårt.
kollega 2: jag såg ett program där de sa att barn ska gråta innan de somnar. de slutar av sig själva efter en stund.
...och växer upp till trygga och självständiga individer? är det inte underbart att folk som inte har några egna barn alltid vet bäst?
kollega 2: det låter som om det är dags att börja sova i egen säng.
jag: min unge sover i sin egen säng halva natten, sen kommer hon över till oss.
kollega 1: samma här.
kollega 2: vadå? är inte gallret runt sängen nog högt?
hörde jag rätt? sa hon gallret?!
jag: om jag får välja mellan att ha ett barn som lever rövare i sängen eller ett barn som står i sin säng och gråter är inte valet särskilt svårt.
kollega 2: jag såg ett program där de sa att barn ska gråta innan de somnar. de slutar av sig själva efter en stund.
...och växer upp till trygga och självständiga individer? är det inte underbart att folk som inte har några egna barn alltid vet bäst?
wednesday bloody wednesday
melike, min gamla vapendragare, hävdade alltid att det var hennes rättighet som kvinna att äta kilovis med kärleksmums när hon hade mens. jag märker att jag skriver om henne som om hon vore död men det tror jag inte hon är, jag har bara tappat kontakten med henne sedan jag fick barn om hon gifte sig och flyttade till en annan stad. idag följde jag hur som helst hennes goda exempel och krävde min rätt att äta en sats chokladbollar medan jag kollade på true blood. det gjorde susen.
nej.
ingen ny muffin. jag hade fel. darn!
minimuffin?
jag satsar på att det blir bebis i natt. det stormar.
valfrihet är när man slipper välja
kålrot 6:90/kg
morot 2:90/kg
rimmat fläsklägg 24:95/kg
idag lagade vi rotmos och fläsklägg till middag. hemulbarnet åt som om hon aldrig sett mat tidigare.
morot 2:90/kg
rimmat fläsklägg 24:95/kg
idag lagade vi rotmos och fläsklägg till middag. hemulbarnet åt som om hon aldrig sett mat tidigare.
sexton månader och redan läskunnig!
j och o sitter som en smäck. jag räknar med att hon ska kunna hela mammas namn innan jul.
och hör sen
dedicated
fiskfitta
"...snippa är ett vanligt dilektalt namn på djur – små gäddor, fåglar, ormar och en viss trollslända kallas alla snippor. snippa kan också vara ett namn på en liten åker eller en båt. många anger betydelsen 'gräddkanna' eller 'skål med öron', och det kan vara en del på en kjol. det kan också vara nästippen, eller öronsnibben som kallas för snippa. gemansam nämnare verkar vara något litet och långsmalt."
hur har jag kunnat missa den fantastiska tidningen språk ända tills nu?! jag var med i en omröstning på bokmässan och som tack får jag inom kort och till rabatterat pris ett (eller två?) nummer i brevlådan och som teaser fick jag ett valfritt gammalt nummer med mig på en gång. jag valde förra årets oktobernummer. hur intressant som helst.