pavlovs vattenapportör
jag skulle inte bli förvånad om det började växa simhud mellan ungens tår snart. så snart hon hör ljudet av rinnande vatten stannar hon upp och lyssnar ett ögonblick, för att sedan snabbt som vinden hasa iväg i riktning mot badrummet. att byta blöja på skötbordet är ett projekt dömt att misslyckas, vilket resulterar lika många duschningar som bajsblöjor per dag. det ska bli spännande att se hur längde det dröjer innan hennes hud torkar ihop fullständigt och ramlar av.
lax med senapscrème och grönsaksströssel
första leveransen har anlänt
familjen dignelius kommer under vecka 14 att äta följande till middag:
tisdag och onsdag: lax med dijoncrème och grönsaksströssel
torsdag: tomat- och salviabräserade fläskkotletter med rostad blomkål och ljummen linssallad
fredag: paprikakyckling med vitkåls- och äppelsallad
lördag: pasta med kronärtskocka, körsbärstomater, röda linser, oliver och spenat
spännande. vi kan behöva vidga våra middagsvyer lite. under de nio år som gått sedan jag lämnade föräldrahemmet har jag köpt hem fläskkött (i annan form än smörgåspålägg eller korv) en enda gång, och kyckling på sin höjd tio gånger.
tisdag och onsdag: lax med dijoncrème och grönsaksströssel
torsdag: tomat- och salviabräserade fläskkotletter med rostad blomkål och ljummen linssallad
fredag: paprikakyckling med vitkåls- och äppelsallad
lördag: pasta med kronärtskocka, körsbärstomater, röda linser, oliver och spenat
spännande. vi kan behöva vidga våra middagsvyer lite. under de nio år som gått sedan jag lämnade föräldrahemmet har jag köpt hem fläskkött (i annan form än smörgåspålägg eller korv) en enda gång, och kyckling på sin höjd tio gånger.
aningen fishy söndagsutflykt
lillhemulen och jag spenderade söndagen på sjöfartsmuseets akvarium. vi spanade på fiskar och andra blötdjur, tog en fika och gick till sen på allmän begäran en sväng till in bland vattentankarna. caféet var ok men inte mer. ett besök hos fiskarna rekommenderar vi däremot. lätt bästa utflykten hittills.
familjen som inte kunde planera - del 2: måndagen
vi har ju som sagt bestämt oss för att göra något åt kaoset som råder kring inköp och planering av mat i det här hemmet, och på måndag kommer första leveransen. just det. på måndag. det blir med andra ord mormor som får ta emot budet.
annat som händer på måndag:
- tvättid
- en och en halv timme längre arbetsdag än vanligt för min del
- hämtning av soffa, inklusive allt vad det innebär av mekk med släp och andra kringarrangemang
annat som händer på måndag:
- tvättid
- en och en halv timme längre arbetsdag än vanligt för min del
- hämtning av soffa, inklusive allt vad det innebär av mekk med släp och andra kringarrangemang
familjen som inte kunde planera - del 1: soffan
vi ska och kolla på en soffa på måndag. underförstått: vi ska och hämta (och betala) en soffa på måndag. mormodern ska vara barnvakt och vi räknade iskallt med att låna hennes bil (som har dragkrok) och släp. men hoppsan, släpet var visst obesiktat, och det visste jag ju egentligen, men jag hade effektivt lyckats förtränga det. och vips så blev det lite tight om tid att fixa med hyrbil. så nu kommer vi säkert bli tvungna att hyra av någon ockrare så att soffan blir dyrare än om vi köpt den ny och fått den hemkörd. *gräm gräm* men frågan är om det inte är värt det för att få iordning så att man vågar bjuda hem folk och äntligen få slippa skämmas och låtsas att man är nyinflyttad när hantverkare och/eller annat löst folk kommer och fixar grejer i lägenheten. men framförallt: så att man slipper ligga på golvet alternativt sitta på en stol och titta på tv.
sockerkaksförbannelsen
helt out of the blue fick jag för mig att baka en plain sockerkaka på jobbet idag. hur sällan gör man inte det och hur underskattad är inte vår vän sockerkakan egentligen? jag kunde förvisso inte låta bli att skoja till det lite och använda riven kokos istället för ströbröd till formen men i övrigt följde jag receptet till punkt och pricka. nåväl. det började gå snett ganska omedelbart.
för det första höll jag på att jobba mig med omelett och stuvning och hej hå jungman jansson till frukosten så jag fick inte in kakjäveln i ugnen förrän strax efter elva. då krävs det ju varken matematiker eller miniräknare för att lista ut att jag inte hann få den färdig till halv tolv-kaffet, men vad gör det om hundra år? "tanterna kan ju ta småkakor nu och så får de gofika till eftermiddagskaffet istället" tänkte jag och fortsatte i det närmaste oberört med min vansinnesbakning.
det var ungefär då det slog mig att jag skulle på möte halv tolv, så jag blev tvungen att be en av undersköterskorna att försaka sina arbetsuppgifter för att hålla koll på projektet.
när jag kom tillbaka var kakan fix och färdig och uttagen ur ugnen. det fanns bara en hake. den satt fast i formen. men med hjälp av en kniv och några vänliga men bestämda skakningar fick jag till sist loss den, utan att göra allt för mycket åverkan, ungefär samtidigt som en annan sköterska gled förbi och upplyste mig om att "x fyller år idag, så hans fru kommer förbi med tårta till eftermiddagskaffet". vafanapoli!
personalen (alla utom jag, som var bitter) tog varsin bit och sen åkte resten in i frysen. hurra för nybakt!
för det första höll jag på att jobba mig med omelett och stuvning och hej hå jungman jansson till frukosten så jag fick inte in kakjäveln i ugnen förrän strax efter elva. då krävs det ju varken matematiker eller miniräknare för att lista ut att jag inte hann få den färdig till halv tolv-kaffet, men vad gör det om hundra år? "tanterna kan ju ta småkakor nu och så får de gofika till eftermiddagskaffet istället" tänkte jag och fortsatte i det närmaste oberört med min vansinnesbakning.
det var ungefär då det slog mig att jag skulle på möte halv tolv, så jag blev tvungen att be en av undersköterskorna att försaka sina arbetsuppgifter för att hålla koll på projektet.
när jag kom tillbaka var kakan fix och färdig och uttagen ur ugnen. det fanns bara en hake. den satt fast i formen. men med hjälp av en kniv och några vänliga men bestämda skakningar fick jag till sist loss den, utan att göra allt för mycket åverkan, ungefär samtidigt som en annan sköterska gled förbi och upplyste mig om att "x fyller år idag, så hans fru kommer förbi med tårta till eftermiddagskaffet". vafanapoli!
personalen (alla utom jag, som var bitter) tog varsin bit och sen åkte resten in i frysen. hurra för nybakt!
amazing
lillnos satt på köksgolvet och lekte med påsklämmorna medan jag grejade i köket. hon plockade dem först i och ur en låda och slog dem lite grann mot varandra, men så blev det tyst en stund och när jag slängde ett getöga på henne hade hon lagt dem i olika högar efter färg. ok, hon hade inte fått till det helt hundra, men såpass att jag är ganska säker på att hon medvetet sorterat dem. jag är förundrad och förstummad. gör alla tiomånadersbarn så?
uppdatering på avlagringsfronten
kaustiksodan hjälpte inte. den förvärrade snarare situationen. har vi lyckats få till en lutsten måntro?
familjens samlade avlagringar
att bada har blivit ett heldagsprojekt. eller... själva badandet går lika snabbt som vanligt men att tömma badkaret efteråt tar hela kvällen, eftersom det feta stoppet i avloppet gör att man bara kan tappa ut någon liter vatten åt gången. därefter får man vänta tills det sjunkit undan innan man upprepar proceduren. (eller så släpper man ut allt på en gång, men då hamnar alltihop på badrumsgolvet.)
hjältemodig som han är har oliver därför rullat upp ärmarna, dragit på de röda gummihandskarna och satt igång operation rensa golvbrunnen. lättare sagt än gjort. att gräva gjorde varken från eller till, så kaustiksodan åkte fram ur gömmorna. ingen effekt. nu ligger omgång nummer två av herr kaustik och jäser i brunnen. hoppas hoppas... annars får vi kalla in bovärden och stå där med hundhuvudet när han rotar fram familjens samlade avlagringar (som jag skulle gissa till ca 90% består av mina enmetershårstrån). fan också.
hjältemodig som han är har oliver därför rullat upp ärmarna, dragit på de röda gummihandskarna och satt igång operation rensa golvbrunnen. lättare sagt än gjort. att gräva gjorde varken från eller till, så kaustiksodan åkte fram ur gömmorna. ingen effekt. nu ligger omgång nummer två av herr kaustik och jäser i brunnen. hoppas hoppas... annars får vi kalla in bovärden och stå där med hundhuvudet när han rotar fram familjens samlade avlagringar (som jag skulle gissa till ca 90% består av mina enmetershårstrån). fan också.
dags att skaffa en hobby?
jag ratsitade just fram namn, adress och personnummer, samt kollade på eniros utsiktsbild över huset, på en person som bloggar anonymt. (bara för the fun of it. jag lovar att jag inte ska kidnappa några barn eller lägga bajs i någon brevlåda.) det tog inte många minuter. kul men samtidigt lite läskigt att det krävs så lite för att ta reda på så mycket om någon.
love me tänder
första kalaset gick som en dans. elsa badade leksaker och uppmärksamhet och unga fröken dignelius visade sig från sin bästa sida. dessutom passade hon på att få sin första tand någon gång under förmiddagen. tio månader och en dag gammal. låtom oss hoppas att det är därför, och inte på grund av något bestående, som hon har haft lite svårt att sova de senaste två nätterna.
en bra dag att fylla tio månader
vårvädret lockade fram så mycket löst folk och lustiga hundar att hemulen höll sig vaken hela vägen till andra långgatan, med mellanlandning vid fågeldammen vid linnéplatsen. för pygmélius del hade vi lika gärna kunnat stanna där och titta på gässen hela dagen, men mor och far var kaffesugna och café publiks djupa soffor var som tur var helt ok att go ape i också. på vägen hem var hon så trött att vi fick ta upp henne ur vagnen och jonglera med henne sista biten för att inte öronen skulle ramla av av allt gnällande.
en tupplur senare klämde barnet sedan i sig två (!) stora portioner makaronilåda a'la mannerström (minus salt, men komplett med hårdrökt bog. ja, jag är världens sämsta mamma) och fick på så vis kraft nog att skjuta barnstolen genom hela köket. ok, genom hela köket handlar i det här fallet visserligen bara om en sträcka på i runda slängar tre meter men det får ändå sägas vara ganska imponerande av en unge som hittills inte riktigt fattat vitsen med lära-gå-vagnen och/eller andra hjälpmedel än sina arma ledbrutna föräldrars händer som stöd när det ska gåtränas.
och imorgon är hon bjuden på ettårskalas. jag tror bestämt att det är någon som håller på att bli stor.
en tupplur senare klämde barnet sedan i sig två (!) stora portioner makaronilåda a'la mannerström (minus salt, men komplett med hårdrökt bog. ja, jag är världens sämsta mamma) och fick på så vis kraft nog att skjuta barnstolen genom hela köket. ok, genom hela köket handlar i det här fallet visserligen bara om en sträcka på i runda slängar tre meter men det får ändå sägas vara ganska imponerande av en unge som hittills inte riktigt fattat vitsen med lära-gå-vagnen och/eller andra hjälpmedel än sina arma ledbrutna föräldrars händer som stöd när det ska gåtränas.
och imorgon är hon bjuden på ettårskalas. jag tror bestämt att det är någon som håller på att bli stor.
valfrihet
vi har signat upp oss på en varannan vecka-prenumeration hos middagsfrid. 30 mars kommer första leveransen och jag är mycket exalterad och nyfiken. all work and no time to planera middag har nämligen gjort den här mamman mycket trött på sistone. jag hoppas naturligtvis att det här ska vara lösningen på alla världsproblem. stay tuned.
ta upp ungen!
på väg hem från jobbet hamnade jag på samma buss som en kvinna med barnvagn. ganska snart började hennes barn gråta och jag kom att tänka på min vad-ska-jag-göra-om-hon-börjar-skrika-på-in-public-ångest som jag ständigt gick och drog på när hemulen var ny. jag vet inte när den gick över, kanske när jag insåg att man kan ta upp sin unge och trösta/amma/byta blöja i stort sett var som helst.
den insikten hade inte den här mamman kommit till ännu och det var riktigt plågsamt att se hur hon försökte få den lilla att lugna sig genom att lite lojt gunga vagnen. när inte det hjälpte försökte hon med att gunga lite till. och lite till. hur det gick sen vet jag inte eftersom jag klev av efter fem minuter, och tur var väl det. jag hade inte klarat av att hålla mig från att skrika ta upp ungen! gör det nu! många sekunder till och jag undrar hur glad hon själv hade varit om hon legat inbäddad i en vinteroverall, under ett täcke, bredvid ett element.
nu fanns det säkert någon form av förmildrande omständighet, det gör det nämligen alltid när man inte kan hålla sig från att lägga sig i andras angelägenheter, men jag blir ändå lite upprörd igen när jag tänker på det.
den insikten hade inte den här mamman kommit till ännu och det var riktigt plågsamt att se hur hon försökte få den lilla att lugna sig genom att lite lojt gunga vagnen. när inte det hjälpte försökte hon med att gunga lite till. och lite till. hur det gick sen vet jag inte eftersom jag klev av efter fem minuter, och tur var väl det. jag hade inte klarat av att hålla mig från att skrika ta upp ungen! gör det nu! många sekunder till och jag undrar hur glad hon själv hade varit om hon legat inbäddad i en vinteroverall, under ett täcke, bredvid ett element.
nu fanns det säkert någon form av förmildrande omständighet, det gör det nämligen alltid när man inte kan hålla sig från att lägga sig i andras angelägenheter, men jag blir ändå lite upprörd igen när jag tänker på det.
femton sekunder i rampljuset
just det. jag glömde nästan. morfar var i tidningen idag.
jag, chuck och mario
jag håller så sakteliga på att traggla mig igenom chuck klostermans sex, droger och kalaspuffar. vore det inte för att jag har a) så kort resväg till jobbet att jag bara hinner med typ ett halvt kapitel åt gången, b) sällskap som hindrar mig från att vara autistisk på vägen hem och c) barn, så kanske jag till och med någon gång skulle bli klar med den. nåväl, när jag började läsa boken inbillade jag mig först att jag inte var målgruppen, vilket i och för sig inte hindrade mig från att läsa vidare eftersom herr klosterman skriver så lättsamt och underhållande så hälften vore nog, men allt eftersom jag har släpat runt på och kantstött den gamle pocketen har jag börjat fundera på om det är jag som känner mig själv dåligt eller om det bara är chuck som försöker smickra mig. ety, varje gång han skriver något i stil med ni har med största sannolikhet aldrig hört namnet mario garcia innan idag eller refererar till avalanches som ett band nittoåtta procent av den amerikanska befolkningen aldrig hört talas om så tänker jag att det har jag visst gjort. inte visste jag att jag var så smal (nej, jag menar inte kroppsligen). kanske beror det bara på att jag inte är amerikan.
waste of time
ah, lite härligt tidsfördriv. straight from en av kusinbloggarna. varför går jag egentligen igång så på listor?
1. stänger du av mobilen när du sover?
nix, jag använder den som väckarklocka, men eventuellt säger jag upp bekantskapen med den som ringer och väcker molvig.
2. vem såg dig senast naken?
familjen.
3. hur såg du ut på högstadiet?
tjugofem kg lättare och bra mycket fastare i hullet.
4. hur kommer du se ut om tjugo år?
som mormodern antar jag.
5. hur var du på dagis?
jag har aldrig gått på dagis. hos dagmamman hade jag till en början svårt att förstå de sociala spelreglerna, vilket bland annat resulterade i att jag vid ett tillfälle fick stanna utomhus ensam när de andra gick in och fikade. jag fick välja mellan det och att få salt och peppar på tungan. mitt brott: jag hade räckt ut den där tungan åt ett annat barn.
6. hur är du att ha som arbetskamrat?
fair.
7. har du celluliter?
nej. däremot resulterade graviditeten (förutom ett barn) i härliga stretchmarks och en touch av åderbrock.
8. biter du på naglarna?
inte mer än till husbehov, typ när jag måste fixa en bruten nagen och inte har ett vasst föremål till hands.
9. har du något handikapp?
inte mer än en lätt demens-tendens.
10. är du rädd för att få hängbröst?
mer än jag redan har?
11. tror du att gud är en man eller en kvinna?
nej.
12. svär du?
på vad?
13. är du trevlig mot jehovas vittnen?
i guess.
14. hur homo är du på en skala 1-10?
fyra?
15. tror du på utomjordingar?
absolut.
16. om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du?
sushi eller ostbricka.
17. vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
mcdonalds eller någon annan tillsatsstinn färdigmat.
18. har du blivit arresterad?
never.
19. ljuger du?
ganska sällan.
20. har du kysst en polis?
inte vad jag vet.
21. är du rädd för securitasvakter?
ja.
22. har du någonting att dölja?
antagligen.
23. vad har du på din nyckelknippa?
nycklar.
24. är du/har du varit gift?
ja.
25. skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta maken från krogen?
ja. om det gällde liv eller död, men det skulle stå honom dyrt. mycket dyrt.
26. kan du laga cyklar?
jag skulle inte ta på mig att laga någon annans cykel.
27. kan du fixa med bilar?
jag skulle inte ta på mig att fixa någon annans bil.
28. brukar du köra om?
nej.
29. kan du baka bröd?
ja, men jag är för lat för att knåda degen för hand.
30. vet du hur man frostar av en frys?
finns det någon normalbegåvad vuxen människa som inte kan det?
31. vilken tv-serie skulle du helst leva i?
that 70's show.
1. stänger du av mobilen när du sover?
nix, jag använder den som väckarklocka, men eventuellt säger jag upp bekantskapen med den som ringer och väcker molvig.
2. vem såg dig senast naken?
familjen.
3. hur såg du ut på högstadiet?
tjugofem kg lättare och bra mycket fastare i hullet.
4. hur kommer du se ut om tjugo år?
som mormodern antar jag.
5. hur var du på dagis?
jag har aldrig gått på dagis. hos dagmamman hade jag till en början svårt att förstå de sociala spelreglerna, vilket bland annat resulterade i att jag vid ett tillfälle fick stanna utomhus ensam när de andra gick in och fikade. jag fick välja mellan det och att få salt och peppar på tungan. mitt brott: jag hade räckt ut den där tungan åt ett annat barn.
6. hur är du att ha som arbetskamrat?
fair.
7. har du celluliter?
nej. däremot resulterade graviditeten (förutom ett barn) i härliga stretchmarks och en touch av åderbrock.
8. biter du på naglarna?
inte mer än till husbehov, typ när jag måste fixa en bruten nagen och inte har ett vasst föremål till hands.
9. har du något handikapp?
inte mer än en lätt demens-tendens.
10. är du rädd för att få hängbröst?
mer än jag redan har?
11. tror du att gud är en man eller en kvinna?
nej.
12. svär du?
på vad?
13. är du trevlig mot jehovas vittnen?
i guess.
14. hur homo är du på en skala 1-10?
fyra?
15. tror du på utomjordingar?
absolut.
16. om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du?
sushi eller ostbricka.
17. vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
mcdonalds eller någon annan tillsatsstinn färdigmat.
18. har du blivit arresterad?
never.
19. ljuger du?
ganska sällan.
20. har du kysst en polis?
inte vad jag vet.
21. är du rädd för securitasvakter?
ja.
22. har du någonting att dölja?
antagligen.
23. vad har du på din nyckelknippa?
nycklar.
24. är du/har du varit gift?
ja.
25. skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta maken från krogen?
ja. om det gällde liv eller död, men det skulle stå honom dyrt. mycket dyrt.
26. kan du laga cyklar?
jag skulle inte ta på mig att laga någon annans cykel.
27. kan du fixa med bilar?
jag skulle inte ta på mig att fixa någon annans bil.
28. brukar du köra om?
nej.
29. kan du baka bröd?
ja, men jag är för lat för att knåda degen för hand.
30. vet du hur man frostar av en frys?
finns det någon normalbegåvad vuxen människa som inte kan det?
31. vilken tv-serie skulle du helst leva i?
that 70's show.
bli min hemmafru
inte nog med att den här kvinnan har en familj att försörja, hon hinner dessutom laga fantastisk mat, ta fantastiska foton på den fantastiska maten och sist men inte minst skriva så fantastiskt bra om den fantastiskt fotogeniska maten att jag nästan börjar gråta.
solklart
många är frågorna och svävande har svaren blivit, men nu börjar vi kunna sätta någon form av titel på den nya tjänsten. för att sammanfatta det kan vi väl (iallafall tills vidare) säga att jag är kost- och nutritionsombud. frågor på det?
jobba, jobba, jo-o-bba!
idag var inte bara första dagen i resten av mitt liv, utan också första dagen på nya jobbet. fnittrig stämning och spänd förväntan rådde. det kommer nog bli bra det här. och så en sak till. förutom att jag blev tilldelad exakt den avdelningen jag hade hoppats på fick jag reda på att vi får friskvårdsbidrag, jävligt billig frukost, pedagogisk (which means gratis) lunch och fri frukt. gött mos so far alltså.
nöden har ingen lag
har man inget blått skåp så går det lika bra att ställa sig uppe på sin rosa byrå och slå en drill.
syraattack, ja tack
min tandläkare har beordrat mig att inte äta oftare än var tredje timme. om han hade sett mig idag hade han gråtit. my, oh my, vilken ätfest den här dagen har varit. inte nog med att jag mumsade mig igenom varenda en av montrarna på matmässan, jag köpte dessutom med mig lite av det göttesta hem och lyckades på så vis pressa in ett extra mål en och en halv timme efter middagen. och så lite bridgeblandning på det. och imorgon ska vi hem till hemulens gammelfarmor och hetsäta. hejdå tänder.
stoppa matchen!
vad är nu detta? tennis?! när jag hade laddat för att kolla svår film. och eftersom jag inte förstår poängsystemet kan jag inte ens räkna ut på ett ungefär hur länge de tänker dra över. jag blir alltså tvungen att sitta och slötitta på eländet.
vem är det förresten som har bestämt att sport är så viktigt att det ska få gå före allt annat? ge mig antingen min oscar wilde-film eller demonstranter och kravallpolis (matchen står mellan sverige och israel), och det nu!
(jag är så upprörd att jag redan har hunnit trycka i mig mer än en halv 70-procentig chokladkaka bara medan jag hackat på det här inlägget.)
vem är det förresten som har bestämt att sport är så viktigt att det ska få gå före allt annat? ge mig antingen min oscar wilde-film eller demonstranter och kravallpolis (matchen står mellan sverige och israel), och det nu!
(jag är så upprörd att jag redan har hunnit trycka i mig mer än en halv 70-procentig chokladkaka bara medan jag hackat på det här inlägget.)
passion för mat
imorgon ska jag (utan trotsålder-light-avkomma) och icka (med jag-älskar-hela-världen-avkomma) gå på matmässa. det kan behövas, för just nu är det inte mycket passion i vårt kök. det ser ut som helouede, två dagar i rad har jag lagat mat som inte alls blivit som jag tänkt mig och barnet har börjat matvägra igen. bröstmjölk och en occasional frukt är det enda som slinker ner. great!
bevingade ord
oliver förhörde mig precis på bit för bit-frågorna i dagens arbete. som gammal fältbiolog skäms jag att erkänna att jag gick bet på ledtrådar som huvudsakligen brun, kan bli en meter lång och äter fisk och små däggdjur under kategorin bevingat. korrekt svar: havsörn. mitt svar: fladdermus. vad trodde jag? att vi befinner oss i transylvanien?
vem tar hand om grabben?
är det bara min man som tar ut föräldraledighet? nej, naturligtvis inte. öppna förskolan kryllar ju av pappor, och idag när jag och lillhemulen var på stadsbiblioteket såg vi åtminstone fyra daglediga män med små barn. men ibland undrar jag, till exempel när jag för femtioelfte gången på kort tid får svara på frågor om vem som tar hand om molvig när jag jobbar. ja, vem tror ni? grannen? han som säljer bingolotter utanför ica? tomten? vad tycker han om det då? brukar följdfrågan bli. well, naturligtvis hatar han det, och ungen också, men jag tvingar dem. när fick en mamma senast frågan om vad hon tycker om att vara hemma med sitt barn?
min (f.d.) chef leder för övrigt ligan efter att ha frågat vem som tar hand om grabben på dagarna. vilken grabb? jag har bara ett barn, och hon är inte någon grabb.
min (f.d.) chef leder för övrigt ligan efter att ha frågat vem som tar hand om grabben på dagarna. vilken grabb? jag har bara ett barn, och hon är inte någon grabb.
svårt att släppa taget? nej då, inte alls.
vi tjafsar om hur och när den lilla fastlagsbullen ska sova. jag kan som vanligt inte låta oliver göra på sitt sätt utan måste prompt vara där och sticka en cocktailpinne i sidan på honom hela tiden. hur ska du göra när hon blir stor och tung? tror du verkligen att du fortfarande kommer orka vippa henne till sömns när hon väger över tio kilo? jag brukar göra si. jag brukar göra så.
det kommer nog att ordna sig, precis som allt annat. på måndag börjar jag jobba.
det kommer nog att ordna sig, precis som allt annat. på måndag börjar jag jobba.
hej bob!
hemulen har fått en småkusin. han heter bob och kom 10 februari. vi säger hej till bob.